Nyheter

Aktuellt om Fryshuset.

20 Jan - Krönika

Högkänslighet

Har ni hört talas om begreppet högkänslighet? Det är inte en personlighetsstörning eller en ny bokstavskombination. Nej, det handlar om ett personlighetsdrag som var femte människa föds med.

Att vara en högkänslig person (Highly Sensitive Person, HSP) innebär att man har ett känsligare nervsystem än andra. Man tar in fler sinnesintryck och bearbetar dem djupare. Psykologen och forskaren Elaine Aron myntade begreppet 1991. Forskning visar att dessa karaktärsdrag bygger på unika mönster i hjärnan. Men hjärnan är flexibel och kan förändras genom till exempel meditation och terapi. Elaine Aron menar att en högkänslig person har en så låg tröskel för sinnesintryck att det påverkar hela livet. Det kan vara både en sårbarhet och en gåva. Tack vare sitt känsliga nervsystem är högkänsliga människor mer eller mindre empatiska, medkännande, omtänksamma, intuitiva, kreativa, begåvade och djupsinniga med ett rikt inre liv. Högkänsliga personer tänker gärna globalt, de kan ofta ana faror och inse konsekvenserna av ett visst handlande innan andra människor gör det.

 

Det är lätt att tro att högkänsliga personer är introverta och det är två tredjedelar som är det. En tredjedel är faktiskt extroverta.

 

En högkänslig person behöver mer tid för återhämtning. Elaine Aron anser att ”högkänsliga personer löper en viss ökad risk att drabbas av depression, ångest och andra stressrelaterade symtom. Fokuserar man bara på de problem som högkänsligheten kan leda till, är det lätt att misstolka den som ett slags sjukdomstillstånd.” Men som jag skev i inledningen av krönikan är högkänslighet ingen diagnos utan ett personlighetsdrag. Men Aron menar också att det beror på bemötandet under uppväxten om man utvecklar depressiva drag eller inte. Begreppet ”orkidébarn” används på barn, som trots sin skörhet, med rätt bemötande, blommar.

Begreppen ”starkskör” och ”sensitivt begåvad” används också för detta personlighetsdrag.

 

Högkänsliga barn

Högkänsliga barn blir lätt förskräckta och ogillar högljudda platser. De föredrar stillsamma lekar, brukar inte uppskatta överraskningar och har svårt att klara stora förändringar. De klättrar inte högt utan att tänka sig för. Kläder som kliar, sömmar i strumpor och etiketter mot huden kan bli en plåga, och hellre rena kläder än blöta eller sandiga. De är perfektionister och gör bäst ifrån sig när ingen är i närheten. De använder svåra ord för sin ålder och ställer många samt djupa frågor, som får vuxna att tänka efter. De har fyndig humor, känner saker på djupet, verkar ha stor intuition och märker när andra inte mår bra. Ibland kan man undra om inte högkänsliga barn läser ens tankar! De noterar  detaljer, som att ett föremål har bytt plats eller att någon har ändrat utseende, och lägger genast märke till minsta främmande doft. De är extra känsliga för smärta, och ett mjukt påpekande har större effekt än en skarp tillrättavisning. Efter en spännande dag har de svårt att somna.
Dessvärre har vår kultur i viss mån missförstått det här karaktärsdraget, vilket gör att många psykologer, lärare och föräldrar misstolkar högkänsliga barn och ser dem som blyga, tillbaka- dragna, rädda, kinkiga eller ”hyperkänsliga”. Men om det gick att se in i ett känsligt barns huvud skulle man få en helhetsbild av allt som pågår där inne: kreativitet, intuition, frapperande visdom, inlevelseförmåga…

 

Om högkänsliga barn ska kunna blomstra måste de få växa upp i en förstående miljö, en miljö som identifierar och bejakar deras känslighet. Under sådana förhållanden blir de ofta särdeles harmoniska och starka människor som vuxna. Högkänsliga barn som däremot inte behandlas på rätt sätt under sin uppväxttid löper större risk att som vuxna få problem och bli depressiva, ängsliga eller tillbakadragna.

 

Det är viktigt att det finns forum där högkänsliga kan mötas, Forum som Klubb Manifest som under hösten 2014 har haft ”Kompetens: Känslig” som tema. Klubb Manifest är ett samarbete mellan Fryshuset, Fryshuskyrkan, Svenska kyrkan och SENSUS. Det har handlat om psykisk ohälsa, starka nätverk och att använda sin känslighet som styrka. Man vill lyfta fram projekt och initiativ för att stödja, hjälpa, bygga starka nätverk – och på olika sätt se möjligheter, styrkor som bor i det vi alla kan relatera till som “känslighet”, styrkor som ofta slarvas bort i ett närsynt och prestationshetsande samhälle! Sofia Mirjamsdotter har skrivit en tänkvärd artikel om psykisk ohälsa i Sundsvalls Tidning.

 

Klubb Manifest har haft besök av Föreningen Tilia, som stöttar unga människor i psykisk ohälsa, och som du kan läsa om i Rafael Mercedes intervju här på hemsidan.

Det finns en förening för högkänsliga som heter Sveriges förening för högkänsliga, SFH. Föreningens viktigaste avsikt är att sprida kunskap om forskning på högkänslighet och öka förståelsen för personlighetsdraget.

 

För dig som vill läsa mera om högkänslighet se http://www.hsperson.se/

 

Svenska Dagbladet hade i april-maj 2012 en hel artikelserie i ämnet.

 

 

Text: Anders Knutsson