image

Fryshusets fokus inför valet 2022

Fryshuset har samma fokus som alltid. Att lyfta dem som påverkas av politikernas beslut men som själva sällan har någon möjlighet att påverka dem – våra unga. Att ge barn och unga rätt förutsättningar, möjligheter och miljöer där de kan växa och utvecklas är den viktigaste investeringen samhället kan göra för framtiden.

 

Alla unga ska gå ut grundskolan med gymnasiebehörighet

Idag går 14 % av Sveriges niondeklassare ut grundskolan utan gymnasiebehörighet. Andelen varierar kraftigt i landet och tittar man på socioekonomiskt utsatta områden är siffrorna långt högre.

Grovt uppdelat består eleverna av tre grupper:
1. Elever med olika NPF
2. Elever uppväxta i socioekonomiskt segregerade områden med fattigdom.
3. Särskilt pojkar i båda ovanstående grupper.

Att 14% av niondeklassarna går ut skolan utan gymnasiebehörighet, i ett land där gymnasiebehörighet är nästan avgörande för framtida försörjning är ett av våra dyraste och mest inhumana systemfel. Vi vet att allt från livslångt mående till rekrytering till gängkriminalitet hänger mycket på denna fråga.

Fryshuset vill:

  • Att resurser från både skola, socialtjänst och vård mobiliseras så att elever med flera riskfaktorer har EN kontakt. Gör sociala insatsgrupper till norm.
  • Skapa starka relationer mellan hem och skola, tex genom föräldrautbildningar. Föräldrarelationen är en viktig och ibland avgörande framgångsfaktor.
  • Rikta mer resurser till skolor i så kallade utsatta områden där unga utsätts för fler riskfaktorer som kollektiv. Idag är det godtyckligt och upp till kommun. Friskolor omfattas endast av en del av extra resurser.
  • Förändra/omtolka nuvarande lagstiftning och rikta resurser till unga med särskilda behov så att skolor kan bygga integrerade delar av sin verksamhet med särskilda resurser (lokaler/hjälpmedel/personalintensivitet). För att minska risk för stigmatisering, och öka integrering vill se integrerade skolor, inte särskilda resursskolor. Elever med utmaningar hjälps oftast bäst i miljöer präglade av fokus på det friska.

 

Alla unga ska fångas upp i samhällets främjande åtgärder

Sverige har under lång tid en uppåtgående våldsspiral. I frågan om dödligt våld med skjutvapen ligger Sverige idag mycket högt i den europeiska rangordningen. Vi ser att allt yngre dras in i gängkriminalitet. De flesta som dödas eller skadas i skjutningar är mellan 15 – 24 år gamla.

Det vi ser idag är att regeringen framför allt riktar insatser mot symptomen och inte det grundläggande orsakerna till att unga rekryteras till gängkriminalitet. De insatser som vi ser skapar inte förändring eller hopp.

Lagföring i yngre åldrar, hårdare tag och straff är inte en lösning. Vi behöver långsiktiga riktade insatser som är interdepartementala och upprätthålls oavsett regering. Det vill säga insatserna bör vara utformade i överenskommelse över partigränser.

Fryshuset vill:

  • Införa ett interdepartementalt åtgärdsförslag (utöver Justitiedepartementet mandat) som är förankrat över partigränser och långsiktigt och upprätthålls oavsett regering under 2023.
  • Vi vill se ett flerpunktsprogram i likhet med justitiedepartementets 34-punktsprogram men i alla de andra departement som är väsentliga för att lösa de grundläggande orsakerna till nyrekrytering.
  • Se till att främjande och förebyggande åtgärder inkluderar och dominerar regeringens åtgärdsförslag mot organiserad brottslighet/gängvåld.

 

Alla unga har rätt till en meningsfull fritid och sammanhang där de kan bli sedda, bekräftade och lyssnade till

Känslan av sammanhang där unga känner sig inkluderade och behövda ger unga mening. Det är en av de mest hälsofrämjande faktorerna. Fritidens betydelse för unga kan knappast underskattas. Genom meningsfulla och strukturerade fritidsaktiviteter och andra positiva sammanhang kan unga utvecklas och bygga egenskaper och kompetenser som stärker deras hälsa, framtidstro, självbild, skolprestationer, ansvarskänsla, problemlösningsförmåga och mycket mer. En meningsfull fritid fungerar som en effektiv skyddsfaktor och minskar risker för unga att dras in i destruktiva miljöer.

Bidragssystemen från det offentliga till det civila samhället behöver reformeras och bli mer ändamålsenligt och anpassat för dagens och morgondagens behov hos unga, där sammanhanget/mötesplatsen sätts främst och ges långsiktiga förutsättningar.

Fryshuset vill:

  • Att lagen om IOP antas och utformas så att den möjliggör och förenklar långsiktiga samarbeten mellan idéburna organisationer och det offentliga.
  • Att Riksidrottsförbundet antar ett moderniserat bidragssystem som möjliggör finansiering av en större bredd av idrottsaktiviteter som möter ungas aktuella behov.
  • Att kulturstöd utformas så att fler kan ta del av det och så att det möjliggör kultur som en del av ungdomsverksamhet och projekt i en större utsträckning än enbart kulturskola.
  • Ta bort avgiften för fritidshem i socioekonomiskt utsatta områden.
  • Utred möjligheten att bemanna spontanidrottsplatser med ledare för att bidra till ökad fysisk aktivitet.
  • Ställ krav i nya detaljplaner på icke kommersiella mötesplatser och sammanhang för barn och unga.
  • Utnyttja befintliga offentliga lokaler för fritidsaktiviteter bättre.

Vi använder oss av cookies på våra hemsidor. Genom att besöka vår hemsida godkänner du detta. Läs mer i vår Cookie-policy.

Jag förstår