Vad var tanken/idén bakom kalendern?

– Det är nu länge sedan jag började med kalendern. I nästan 16 år har jag hållit på. Först hette kalendern ”Årets kvinnor och män” som samlade tolv kända svenska kvinnor och män som gjort avtryck under året. Från starten 2004 gjorde jag den tillsammans med journalisten Åsa Mattson men sedan 2009 har jag arbetat själv.

Mitt engagemang började då en nära vän till mig, Ricardo Campogiani blev nedslagen och dog på Kungsholmen 2007. Då kände jag att jag ville göra något för att stoppa gatuvåldet. Det kändes som för mycket jobb med att starta en stiftelse just då och jag hade redan kalender projektet igång så genom Anders Cardell, som varit aktiv i flera av Fryshusets projekt mot våld, inledde jag ett samarbete med Lugna gatan. Det blev som ett informationsprojekt under två år som spred budskapet vad arbetet gick ut på och uppmärksammade värdarna. Vi, speciellt Lugna gatan fick mycket uppmärksamhet i samband med kalendern 2009. Så då blev jag tillfrågad om jag ville stötta BEM istället. Det ville jag och fick kontakt och startade ett nära samarbete med Fatima Åsard som då var aktiv i verksamheten, vi satt i morgonsoffa tillsammans och samarbetet med BEM fortsatte från 2009-2014. När jag var 49 år, vilket var 2015 fick blev jag diagnostiserad med MS. Så jag slutade jobba i två år och fokuserade på att bli frisk.

Sedan 2019 ändrade jag om kärnan i kalendern och det blev ”Sagolika kvinnor.” Det var i samband med metoo rörelsen och jag ville hylla modiga kvinnor. Det blev ett specialnummer och sedan har det fortsatt på samma spår. Jag vill lyfta alla kvinnor och framförallt den äldre kvinnan. På framsidan till årets kalender är det faktiskt min mamma Harriet, 84 år som är med. Eftersom det varit restriktioner i och med corona har det varit lite svårare än tidigare att genomföra fotograferingar och att träffa folk man inte känner. Men min mamma litade ju på mig att jag inte var sjuk och vi var ute och hade munskydd på när vi fotade bilden i somras. Jag tyckte att det passade med henne i skogen som en urmoder, likt en John Bauer karaktär, det kändes fint och hon var glad att vara med. Med kalendrarna har jag stöttat flera organisationer genom åren som Plan Sverige och Ecpat men det längsta samarbetet har varit med Fryshuset.

 Varför väljer du att stötta BEM?

 – Ensamma mammor är en grupp som ibland kan ha svårt att få uppmärksamhet. De är i bruset av alla andra som behöver stöd och det är viktiga att lyfta dem. Jag tror att man måste börja i grunden om man vill uppnå en positiv samhällsförändring och det gör man genom mammorna. Jag är lycklig att jag kan bidra till att fler mammor får ett sammanhang där de kan göra saker som de kanske annars inte haft råd med, att hitta en gemenskap och att barnen får göra roliga saker som blir till fina minnen.

 Vad har du som fotograf för tips på att ta bra bilder?

– Min son brukar säga att om jag skulle berätta vilken kamera jag använder så skulle märken gå i konkurs. Jag har arbetat som fotograf sedan jag var 23 år och älskar att fota. Det ligger inte i att ha dyr utrustning det är inte det som gör fotografen. Jag har köpt massa material begagnat. Jag fotar och är ganska ödmjuk i mitt yrke. I kalendern har jag ofta haft en idé och tanke bakom person och motiv. I detta år är tex Elisabeth Massi Fritz med, hon är ju en advokat som ofta företräder kvinnor så då blev det naturligt att hon skulle föreställa Athena. Hela fotograferandet ser jag som att man måste ha det där seendet för att få till en känsla i bilden, det är ju ett möte mellan människor, men att ta en bra bild kan alla göra.

 Vad har du för fritidsintressen?

– Att fota är ju mitt intresse. Det är det jag gör men det kan också bli komplicerat när det är ett fritidsintresse samtidigt som det är mitt jobb. Eftersom jag som fotograf arbetar själv är det ju lätt att jag pressar mig mer eller att jag känner mig mindre nöjd över det jag gjort. Just den där njutningen som en hobby kan ge blir det inte riktigt när alla ska betygsätta det man gör. Samtidigt är jag glad att få göra det jag älskar. Annars på fritiden är jag med familjen. Jag har tre barn som är unga vuxna nu, tre katter och en hund. Fast hunden är mycket större går katterna ihop som ett gäng och tar mat ifrån henne. Ibland tycker jag själv att hon borde stå upp för sig själv mer haha.

 Har du någon favoritbild av alla du tagit?

 – I kalendern 2019 fanns det en bild på Sara Danius i rustning som Jeanne Darc. Just Saras arbete och vem hon var som person kändes passande i rollen som Jeanne Darc som slogs för upprättelse för så många. När hon sedan avled i cancer samma år fick den bilden en ännu starkare känsla bakom. Jag har ju en relation och ett minne bakom varje bild men den är extra speciell för mig.

Kalender Sagolika kvinnor kan köpas på Caroline Roosmarks hemsida

Carolines mamma Harriet fick pryda omslaget till årets kalender.

Caroline tycker om att gå promenader med hunden Varri.

Vi använder oss av cookies på våra hemsidor. Genom att besöka vår hemsida godkänner du detta. Läs mer i vår Cookie-policy.

Jag förstår