Anställningsavtal
Ett avtal är något som personer eller företag har kommit överens om.
Ett muntligt avtal gäller, men det är bra att du också får ett skriftligt avtal.
När du blir anställd ska du skriva din namnteckning på ett anställningsavtal.
Anställningsavtalet är ett papper där det står vad du och din chef (arbetsgivare) har kommit överens om och villkor för arbetet, som lön och arbetstider.
Spara anställningsavtalet så att du ser vad du och din chef kom överens om.
Anställningsavtalet är bra att ha om det blir problem på din arbetsplats.
På anställningsavtalet ska det stå:
• datum när anställningen börjar
• datum när anställningen slutar
• (om det är en fast anställning står det tills vidare)
• typ av anställning
• (vikariat, allmän visstidsanställning,
• tillsvidareanställning eller provanställning)
• arbetstid per dag
• arbetstid per vecka
• lön
• arbetsuppgifter
Arbetstid
Heltid betyder ofta att arbeta åtta timmar per dag eller 40 timmar i veckan.
(Heltidsarbete kan vara olika i olika kollektivavtal.)
Deltid betyder att du arbetar mindre än heltid.
Det är viktigt att du är på arbetet de tider som du och din arbetsgivare har bestämt.
Var alltid i god tid så att du kommer till jobbet i rätt tid även om det blir problem
i trafiken eller med annat.
Kontakta din arbetsplats om du blir sen eller om du måste stanna hemma för att du är sjuk
eller för att ditt barn är sjukt.
Att inte komma till arbetet utan att meddela kallas olovlig frånvaro.
Att lämna arbetsplatsen innan ditt arbetspass är slut är också olovlig frånvaro.
Det kan göra att du måste sluta.
Du ska stanna på jobbet tills ditt arbetspass är slut.
Du ska stanna även om du är färdig med dina arbetsuppgifter.
Fråga din chef eller dina arbetskamrater om det finns fler arbetsuppgifter de behöver hjälp med.
Kontakta din arbetsgivare om du behöver gå tidigare från jobbet.
Det kan vara för att du har tid hos läkare eller för att du känner dig sjuk.
Lön
Det är vanligt att få lönebesked via post eller mejl.
På lönebeskedet ska det stå hur många timmar du har arbetat och hur mycket pengar
arbetsgivaren har betalat in i skatt.
Det ska också stå hur mycket semester du har, hur många timmar du har arbetat övertid och
om det är något avdrag på lönen för sjukdom.
Kontrollera ditt lönebesked så att du fått rätt lön. Kontakta din arbetsgivare om något är fel.
Lön forts. (vilken lön och vem bestämmer den?)
Lönen är olika för olika yrken, för olika branscher och för olika delar av Sverige.
Det finns olika sätt att kontrollera om den lön en arbetsgivare vill ge dig är en lön som du tycker är okej.
Först kan du kontrollera att det finns kollektivavtal på arbetsplatsen.
Sedan kan du kontakta facket och fråga vad andra personer tjänar som arbetar i samma bransch som du ska arbeta i. Du kan fråga facket genom att prata med det fackliga ombudet på arbetsplatsen.
I Sverige bestämmer arbetsgivare och facken löner och villkor på arbetsmarknaden.
Det gör de genom kollektivavtal. I kollektivavtal bestäms för det mesta också hur mycket arbetsgivaren minst måste betala i lön till de anställda.
I kollektivavtal bestäms även hur stor extra ersättning de anställda ska få till exempel vid övertid eller om man jobbar på obekväma arbetstider, som nätter och helger.
En arbetsgivare kan ge högre lön än vad som står i kollektivavtalet.
Men arbetsgivaren får inte ge mindre i lön än det som är bestämt.
Sverige har ingen lag som bestämmer hur låga löner arbetsgivaren kan betala.
Om du arbetar på en arbetsplats utan kollektivavtal finns inga regler om löner.
Då får du och din arbetsgivare tillsammans komma överens om din lön.
Om det inte finns kollektivavtal ska du och din arbetsgivare även komma överens om
ersättning för övertid och obekväm arbetstid.
Det finns flera saker som är viktiga för vilken lön du får.
Om du är ny inom ett yrke och ny på en arbetsplats är det vanligt att du får en ingångslön.
Ingångslön är en lägre lön för personer utan erfarenhet av ett yrke eller med
lite erfarenhet av ett yrke.
Lönen kan också bero på vilka utbildningar du har.
Det är olagligt med lönediskriminering. Om en person får högre lön än någon annan
måste arbetsgivaren berätta varför.
Inkomstskatt
När du arbetar betalar du skatt på din lön. Denna skatt kallas inkomstskatt. Lönen som du får innan du betalat skatt kallas bruttolön. Lönen efter du har betalat skatt kallas nettolön. Nettolönen är de pengar som du har kvar att leva på. Det svenska skattesystemet är uppbyggt så att de som tjänar mer pengar betalar mer i skatt. De som inte har tillräckligt med pengar för att klara sig kan få hjälp av samhället.
Skatten är olika i varje kommun. Den brukar vara 29-35 procent av bruttolönen. Tjänar du mycket betalar du även skatt till staten. (Källa: Informationsverige.se)
Det svenska skattesystemet är grunden för den svenska välfärden. Genom skatten kan staten ge alla samma chans till utbildning och ett bra liv i Sverige. En stor del av Sveriges välfärdssystem betalas av skatter. Det är skatter som bekostar till exempel sjukvård, barnomsorg, socialtjänst och äldreomsorg. Men också vägar, kollektivtrafik, flyktingmottagning och det gemensamma miljöarbetet bekostas av skatter.
Sociala avgifter
Utöver din lön betalar din arbetsgivare också in extra skatt till staten, arbetsgivaravgifter.
Det är meningen att den här skatten ska användas för att betala ut pengar om du inte kan arbeta. Till exempel om du får barn. Eller om du blir sjuk. Eller när du går i pension. Det är viktigt att din arbetsgivare betalar in arbetsgivaravgifterna. Annars har du ingen rätt till pengar om du inte kan jobba. Det är därför du alltid ska ha ett skriftligt anställningsavtal.
Om du har eget bolag betalar du istället in själv in skatt till staten, det kallas då egenavgifter.
Arbetsgivaravgifter och egenavgifter kallas tillsammans sociala avgifter.
Arbetsgivare som är anslutna till kollektivavtal betalar också för extra försäkringar och extra pension (avtalspension eller tjänstepension).
Arbetare eller tjänsteman
Anställda delas ofta upp i två grupper, arbetare och tjänstemän. Man kan lite förenklat säga att tjänstemän arbetar på kontor och arbetare jobbar mer direkt i verksamheten. Det finns olika regler och avtal beroende på om du är arbetare eller tjänsteman. Du ser i ditt anställningsavtal om du räknas som arbetare eller tjänsteman.
Anställningsformer
Tillsvidareanställning är det riktiga namnet för fast anställning.
Det betyder att anställningen inte har ett slutdatum.
Du är anställd tills arbetsgivaren säger upp dig eller tills du själv säger upp dig.
Provanställning betyder att du är anställd på prov under en period.
Det är för att arbetsgivaren vill testa om du passar för jobbet.
En provanställning är ofta sex månader.
Meningen med en provanställning är att den ska bli en tillsvidareanställning.
Tidsbegränsad anställning betyder att du har samma lön och samma rättigheter som en person med fast anställning.
Skillnaden är att en tidsbegränsad anställning har ett startdatum och ett slutdatum.
Vikariat och projektanställning är exempel på tidsbegränsade anställningar.
Vikariat betyder att du arbetar i stället för en annan person som till exempel är sjuk, har semester eller är föräldraledig.
Om du har ett vikariat ska det stå i ditt anställningsbevis vem du är vikarie för.
Allmän visstidsanställning använder arbetsgivare när det är extra mycket att göra på en arbetsplats eller när det behövs någon med speciella kunskaper.
Arbetsgivaren behöver inte säga varför anställningen bara är för en viss tid.
Säsongsanställning är en anställning för arbeten en viss tid på året, till exempel skotta snö eller odla grönsaker.
Provanställning. Det är vanligt att anställningar inleds med en provanställning. När provperioden är slut är det meningen att provanställningen ska gå över till en tillsvidareanställning. En provanställning kan avbrytas när som helst under provtiden utan man behöver ge en anledning. Om arbetsgivaren avslutar en provanställning ska hen meddela detta minst 14 dagar förväg. Om du själv vill avbryta din provanställning kan du sluta direkt.
En provanställning får aldrig vara längre än sex månader. Om inte arbetsgivaren säger att provanställningen ska avbrytas går den automatisk över till en tillsvidareanställning. Du behöver inte skriva ett nytt anställningsavtal.
Egenanställning/ frilansare är innebär att du som privatperson kan fakturera företag utan att själv ha ett eget företag. Då blir du under kort tid anställd i ett egenanställningsföretag under den tid du utför ett uppdrag hos en kund. Efter avslutat uppdrag blir kunden fakturerad av egenanställningsföretaget, som också betalar ut lön till dig. Egenanställningsföretaget betalar moms, skatter och sociala avgifter till skattemyndigheterna.
Anställning via bemanningsföretag. När du jobbar vi ett bemanningsföretag är du anställd av bemanningsföretaget och arbetar ute hos en eller flera av deras kunder. Bemanningsföretagen har samma anställningsformer som andra arbetsgivare. Som t.ex. tillsvidareanställning, tidsbegränsad anställning och provanställning. Det är bemanningsföretaget som betalar ut din lön och är ansvarig för din anställning. Men det är företaget du jobbar hos som berättar vad du ska göra. Många bemanningsföretag har kollektivavtal. Det innebär att du har samma villkor och trygghet som hos andra arbetsgivare med kollektivavtal.
Arbetsintyg
Be din arbetsgivare att få ett arbetsintyg.
I arbetsintyget ska stå hur länge du varit anställd och vilka arbetsuppgifter du haft. Det är bra om din arbetsgivare skriver några positiva meningar om dig.
Be också om intyg från praktikplatser. Fråga din arbetsgivare om hen kan vara din referens
till nästa jobb. En referens ska vara någon som känner dig genom jobbet och kan berätta hur du har fungerat på arbetsplatsen, till exempel om du har kommit i tid till jobbet och om du
har varit lätt att samarbeta med.
Om du vill sluta på jobb
Det finns en lag som bestämmer hur du ska göra om du vill sluta på ett arbete.
Om du vill sluta din anställning måste du meddela din arbetsgivare i god tid.
Det är bra att du skriver ett mejl eller skriver ett brev till din arbetsgivare.
Uppsägningstiden är ofta en månad. Det betyder att du måste arbeta en månad
efter att du har berättat att du vill sluta.
Om det är arbetsgivaren som vill avsluta din anställning kan det bero på två saker.
Det är arbetsbrist eller personliga skäl.
Arbetsbrist beror inte på dig som person.
Företaget kanske har dålig ekonomi eller ska få en ny organisation.
Personliga skäl kan vara att arbetsgivaren säger upp dig för att du ofta kommer för sent eller för att du vägrar göra vissa arbetsuppgifter. (Att vägra är att säga nej till något.)
Arbetsgivaren ska ta kontakt med facket innan medlemmar blir uppsagda.
Ta kontakt med facket om din arbetsgivare vill avsluta din anställning. Det kan vara olika lång
uppsägningstid på olika arbetsplatser.
Uppsägningstiden beror på om det finns kollektivavtal eller vad du och din arbetsgivare har kommit överens om.
Du får olika mycket pengar från a-kassan om du själv väljer att sluta din anställning eller
om du blir uppsagd från ditt arbete.
Semester
Alla som är anställda och arbetar har rätt till 25 dagar semester per år.
Det står i svensk semesterlag.
Det är olika hur länge du måste jobba innan du kan få betald semester.
Du får din lön som vanligt när du har semester och du får ofta också semestertillägg.
Det är en extra ersättning.
Om du har en kortare visstidsanställning är det vanligt att få semesterersättning i stället för ledighet.
Att ta ut semester
Det är din arbetsgivare som bestämmer när du kan ta semester.
Enligt lag har du rätt att ta ut fyra veckors ledighet någon gång under perioden juni till augusti. Veckorna ska hänga i ihop. (Källa: Just Arrived)
Semesterersättning
Semesterersättningen är minst 12 procent på den lön du har tjänat totalt.
Du har alltid rätt till semesterersättning.
Både om du bara har jobbat en dag och om du har jobbat en längre period.
Om du är anställd en kort tid kan arbetsgivaren betala ersättningen varje månad.
Men vanligast är att ersättningen betalas när du tar semester.
Semesterersättning är en rättighet i lagen.
På ditt lönebesked ska det stå hur mycket pengar som är semesterersättning.
Sjuk
Om du blir sjuk och måste vara hemma från arbetet är det viktigt att du kontaktar din
arbetsgivare första dagen du är sjuk.
Fråga hur det fungerar på din arbetsplats, vem du ska sjukanmäla dig till och från vilken sjukdag det behövs läkarintyg
Din arbetsgivare betalar sjuklön de första 14 dagarna.
Sjuklönen är cirka 80 procent av lönen.
De flesta arbetsplatser har även ett karensavdrag. Det betyder att du får ett avdrag på lönen när du är sjuk. Karensavdraget är 20 procent av sjuklönen en genomsnittlig arbetsvecka.
Ibland vill arbetsgivaren ha ett intyg från läkare när du är sjuk.
Det är oftast från åttonde dagen du är sjuk, men ibland vill arbetsgivaren ha läkarintyg
från din första sjukdag.
Arbetsgivaren betalar inte sjuklön om du är sjuk en längre tid.
Då kan du i stället ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan.
Försäkringskassan vill alltid ha läkarintyg.
Myndigheter som är bra att ha koll på:
Arbetsförmedlingen
Arbetar för att hjälpa människor att hitta jobb. Arbetsförmedlingen ansvarar också för att ge stöd till den som har svårt att hitta jobb. De har också hand om etableringsplanen för dem som har fått uppehållstillstånd i Sverige. Arbetsgivare i Sverige kan lägga upp lediga jobb hos Arbetsförmedlingen. Tjänsten heter Platsbanken
Skatteverket
Ansvarar för att rätt skatt betalas in. Skatteverket ansvarar också för folkbokföringen och att ge ut svenska personnummer.
Försäkringskassan
Betalar ut pengar när du inte kan arbeta. Om du exempelvis är sjuk under lång tid. Om du är föräldraledig. Eller om du behöver stanna hemma från jobbet för att ditt barn är sjukt.
Källor: Arena Skolinformation, Just Arrived, Informationseverige.se
Ordlista
A-kassa
Skydd som gör att du kan få pengar om du är arbetslös.
Anställningsbevis
Papper med information om arbetstider, lön, semester och annat.
Arbetsgivare
Anställer och betalar människor för att de arbetar.
Arbetsmarknad
Arbeten som finns och de som vill arbeta inom ett yrke.
Arbetsmiljö
Allt som påverkar dig på jobbet, som ljud, ljus, maskiner och stress.
Arbetstagare
Person som är anställd.
Arbetstid
Tid du arbetar per dag eller per vecka.
Avtal
Något som personer eller företag har kommit överens om. Kan vara muntligt eller skriftligt.
Deltid
Arbeta mindre än heltid, t ex 75 procent.
Facket
Förening för arbetstagare med samma yrke, i samma bransch eller med samma utbildning.
Fackförening
För arbetstagare med samma yrke, i samma bransch eller med samma utbildning.
Fackligt ombud
Person som kan svara på frågor om facket och hjälpa dig om du vill bli medlem.
Förtroendevald
Person vald av arbetskamrater och medlemmar i facket att prata för hela gruppen.
Heltid
Jobba ungefär åtta timmar per dag eller 40 timmar i veckan.
Jobba vitt
Både den som jobbar och arbetsgivaren betalar skatt.
Jobba svart
Personen som jobbar betalar inte skatt. Arbetsgivaren betalar inte heller skatt.
Kollektivavtal
Avtal för alla anställda på en arbetsplats eller inom en bransch.
Månadslön
Pengar som en anställd person tjänar varje månad.
Pension
Pengar som äldre får när de slutar arbeta.
Referens
Person som känner dig och kan berätta hur du fungerar på jobbet.
Timlön
Pengar som du tjänar för varje timme du arbetar.
Tjänstgöringsgrad
Tiden du arbetar. Kan vara heltid, deltid eller annat.
Tystnadsplikt
Att inte få berätta för andra om information du får på jobbet.
Validering
Översätta utbildning t ex till svenska systemet.
Vikariat
Arbeta istället för en annan person som t ex är sjuk eller föräldraledig.
Yrke
Arbete som du behöver utbildning för att ha, t ex bussförare och sjuksköterska.
A-kassa
Det finns en försäkring i Sverige som skyddar den som blir arbetslös. Denna försäkring, som kallas arbetslöshetsförsäkringen, ska göra det möjligt för en arbetslös person att ha en inkomst när hen söker arbete. Du kan vara medlem i en arbetslöshetskassa, a-kassa, som är en ekonomisk förening som betalar ut pengar till arbetslösa medlemmar. Om du vill vara medlem i en a-kassa måste du betala en medlemsavgift varje månad.
Det finns olika A-kassor att vara medlem i. A-kossorna är kopplade till en fackförening.
(T.ex. Kommunals a-kassa, Unionens A-kassa, med flera.)
Fackförening
Facket är en förening för arbetstagare.
I Sverige är fackförbunden fria. Alla som vill kan vara med i en fackförening. Fackförbunden är inte beroende av arbetsgivare eller stat. Det kallas för föreningsrätt och står i lagen.
Kön, sexuell läggning, hur mycket du arbetar eller hur lite du arbetar har ingen betydelse.
Du behöver inte berätta för din arbetsgivare om du är medlem i facket eller inte.
Du får inte straffas för att du är medlem eller för att du tar hjälp av facket.
Det är bra att fråga sin chef om saker på jobbet. Men det är också okej att kontakta facket
för att fråga om anställning och annat.
I Sverige är mer än 70 procent av alla anställda medlemmar i facket.
Det finns många olika fackförbund i Sverige. De olika fackförbunden riktar sig till arbetstagare som har samma yrke, är i samma bransch eller som har samma utbildning.
Elektriker kan till exempel vara medlemmar i Elektrikerförbundet och de som arbetar inom
finansbranschen kan vara medlemmar i Finansförbundet. (Välj det fackförbund som din arbetsgivare har kollektivavtal med. Det ska stå på ditt anställningsavtal.)
Facken vill hjälpa medlemmarna med det som arbetstagarna tycker är viktigt på jobbet.
Det är facket och arbetsgivarna tillsammans som bestämmer regler och villkor för arbetsplatser.
Du som är med i facket kan vara med och påverka hur dina arbetsvillkor ska bli bättre.
Du som är medlem kan också få hjälp om du får problem på arbetsplatsen.
Du kan även få stöd för att utvecklas och bli bättre i ditt yrke.
En arbetstagare som inte är medlem kan inte få hjälp och stöd av facket om den får problem
eller vill förbättra något på arbetsplatsen.
I Sverige är det facket och arbetsgivarna som kommer överens om vad som ska stå i kollektivavtalen. Löneökningar och hur mycket lägsta lönen får vara är två exempel på vad de kan komma överens om. Arbetstid, betalning vid övertid och försäkringar är fler exempel.
(I många andra länder är det politiker som bestämmer om lägsta löner och annat på arbetsmarknaden.)
Arbetsgivarorganisationer fungerar för arbetsgivare på samma sätt som facket fungerar
för de anställda. Arbetsgivarorganisationerna hjälper arbetsgivarna i förhandlingar och arbetar med frågor som de tycker är viktiga.
Förhandling är en diskussion om något för att komma överens, till exempel om lön.
Kollektivavtal
Kollektivavtal betyder att arbetsgivare och fack har kommit överens om villkor på jobbet,
till exempel löner.
För de anställda betyder kollektivavtal att det finns ett pris på deras arbete.
Arbetsgivaren får inte betala mindre i lön eller ge sämre villkor än vad som står i avtalet.
Det gör det lättare för arbetsgivaren att veta hur stora utgifterna blir.
Kollektivavtalet gör också att både anställda och arbetsgivare vet vilka regler som finns
för arbetsplatsen.
Att fack och arbetsgivare kommer överens om arbetsvillkoren fungerar om de anställda är
medlemmar i fackförbund och arbetsgivarna är medlemmar i organisationer för arbetsgivare.
På en arbetsplats kan det finnas olika kollektivavtal för personer i olika yrken.
Fråga dina arbetskamrater vilket fackförbund som passar för dig.
Olika saker är viktiga för olika yrkesgrupper. De olika fackförbunden arbetar med det som
medlemmarna tycker är viktigast.