Ny studie: Belastningsregister stänger ute unga från arbetsmarknaden – trots vilja att ge en andra chans
Publicerad 2026-04-23Allt fler unga stängs ute från arbetsmarknaden när arbetsgivare rutinmässigt begär utdrag ur belastningsregistret – även i roller där det saknar relevans. Samtidigt visar undersökningar från Fryshuset att arbetsgivare vill bidra till inkludering, men saknar rätt stöd. Nu krävs politiska åtgärder för att bryta utvecklingen.
Antalet utdrag ur belastningsregistret har ökat stadigt i Sverige. Enligt Polismyndigheten uppgår antalet till omkring 700 000–770 000 per år under perioden 2020–2023. Samtidigt visar senare uppgifter att det totala antalet utdrag idag överstiger 1,5 miljoner per år. * Konsekvensen blir att unga med mindre allvarliga brott i bagaget sorteras bort utan individuell riskbedömning, trots att de avtjänat sitt straff.
– Vi ser ett system där straffet i praktiken fortsätter långt efter domen. Det förlängs genom att människor utestängs från arbete, egen försörjning och möjligheten att bygga ett nytt liv. Det riskerar att skapa ett permanent utanförskap, Katarina Nilsson Kunskapsområdeschef Fryshuset.
Enligt Kriminalvården återfaller omkring en tredjedel i brott inom tre år efter frigivning**. Forskning visar att arbete är en av de viktigaste faktorerna för att minska återfall i kriminalitet.
Arbetsgivare vill – men saknar förutsättningar
Fryshusets förstudie BRAVE visar dock att många arbetsgivare är positiva till att anställa personer med kriminell bakgrund, men att osäkerhet och brist på stöd hindrar dem från att agera.
- 77 % av arbetsgivarna anser det viktigt eller mycket viktigt att få metod och struktur för rekrytering av målgruppen
- 71 % efterfrågar externt stöd och vägledning
- Många saknar tydliga policyer, rutiner och verktyg för riskbedömning
Förstudien visar att låg erfarenhet av att anställa målgruppen ökar osäkerhet och riskuppfattning, samt att arbetsgivare efterfrågar nätverk för att dela erfarenheter och lära av varandra.
– Ur ett fackligt perspektiv handlar detta om att skapa en arbetsmarknad som både värnar goda arbetsvillkor och ger människor en reell möjlighet till återinträde i arbete. Arbete är en avgörande faktor för långsiktig etablering, minskat utanförskap och ökad trygghet, både för individen och samhället i stort. Ett aktivt fackligt deltagande kan bidra till att fler arbetsgivare vågar ta steg mot inkludering på ett strukturerat och tryggt sätt, säger Mikaela Skoglind central ombudsman IF Metall.
Risk för ökat utanförskap – och samhällskostnader
När människor stängs ute från arbetsmarknaden ökar risken för långvarigt utanförskap, samtidigt som samhällets kostnader växer. Samtidigt står många branscher inför kompetensbrist. Rapporten visar att anställningar som sker med rätt stöd, struktur och realistiska riskbedömningar kan leda till stabila och lojala medarbetare och minskade rekryteringsrisker.
För att fler ska få en reell chans att etablera sig på arbetsmarknaden föreslår nu Fryshuset tre konkreta åtgärder:
• Begränsa användningen av belastningsregister
Endast i yrken där det finns tydliga och sakliga skäl.
• Stärk samverkan och stöd genom Samordningsförbunden (Finsam)
Ge fler tillgång till effektiva etableringsinsatser.
• Bygg ut stödet till arbetsgivare
Inför stödpersoner, bättre riskbedömningsverktyg och ekonomiska incitament.
Frågan handlar ytterst om vilket samhälle vi vill ha.
– Ett samhälle som stänger dörrar skapar otrygghet – ett som öppnar vägar tillbaka bygger trygghet. Näringslivet vill bidra till att göra skillnad och bryta våldsvågen, men ensidiga repressiva åtgärder riskerar en ond spiral. Vi behöver fokusera på lösningar och skapa hopp. Ska ett misstag i ung ålder stänga dörrar för livet? Eller ska vi skapa ett system där människor faktiskt får en andra chans, säger Camila Salazar, kriminolog Fryshuset.
Om undersökningen
Förstudien BRAVE (Fryshuset)
Förstudien BRAVE har genomförts av Stiftelsen Fryshuset med syftet att undersöka hur arbetsgivares förutsättningar kan stärkas för att anställa unga personer med anteckningar i belastningsregistret som valt att lämna en kriminell livsstil. Förstudien har genomförts i två steg: en enkätundersökning med 1 222 respondenter följt av 138 djupintervjuer och genomfördes mellan 2025-01-02 tom 2025-09-30. Delfinansierat av Europeiska Socialfonden.
* Uppgifter om omfattningen av utdrag ur belastningsregistret baseras på Polismyndigheten årsredovisningar 2020–2023, där myndigheten återkommande konstaterar att efterfrågan är hög och ökande. Sammanställda uppgifter visar att antalet utdrag under denna period uppgår till cirka 676 000 (2020), 706 000 (2021), 737 000 (2022) och 770 000 (2023). För 2024 uppgår det totala antalet utdrag – inklusive samtliga kategorier – till över 1,5 miljoner enligt uppgift från Sveriges Radio. https://www.sverigesradio.se/artikel/allt-fler-kraver-utdrag-ur-brottsregistret-man-vill-skydda-sig