När visste du att du ville bli skådespelare?

– Jag har alltid vetat, men inte vågat riktigt berätta till mina vänner eller ta valet att börja med teater. Efter studenten bestämde jag dock att börja min resa att jaga min dröm, och sen dess har jag aldrig ångrat mitt val.

Vad var det bästa med Teater Fryshuset?

– Att det är en teater som vill påverka och som gör teater med mening. Vissa teaterinstitutioner står man bara där och gör pjäser som inte har någonting med någonting att göra. Jag vill mer med mitt skådespeleri och därför kändes projektet ’’Bye Bye Bror’’ och Fryshuset helt rätt.

Vad hade de konstnärliga ledarna Ulf & Emil för betydelse?

– Det är två personer som också under projektet blev mina vänner och som jag kommer ha med mig i livet, både konstnärligt men också privat. Dom är lite som storebröder till mig!

Vad tar du med dig från upplevelsen av Teater Fryshuset och pjäsen Bye Bye Bror?

– Att teater kan vara mer än att bara stå och spela en obetydlig pjäs 50 kvällar under två månader som inte har med någonting att göra. Att jag förstod vad för typ av konst jag vill göra, konst som berör och påverkar. Alla möten med publiken efter föreställningarna och alla tårar. Dom tar jag med mig.

” Våga drömma stort. Och om nån säger att du inte kan. Va tokig och säg: Jag kan visst. Om din kompis säger att du inte kan. Byt kompis. Och om din kompis säger jag vill bli…Säg till han eller hon: Du kommer bli den bästa i hela världen. Om jag kan, så kan ni. Till alla tjejer och killar där ute. Med drömmar. Utan drömmar. Och dom som letar drömmar. ”
– Alexander Abdallah