NY RAPPORT: Röster från unga som varken arbetar eller studerar
Publicerad 2022-04-26Flera rapporter och utredningar har visat att ungas perspektiv ofta saknas i både planerandet och i genomförandet av insatser för unga som varken arbetar eller studerar. För att möta det behovet har Fryshuset lyssnat in och sammanställt röster från unga i hela landet om deras behov att komma in på arbetsmarknaden i en rapport som publiceras idag. Många vittnar om bristande samverkan och komplicerade processer om man står utanför arbetsmarknaden och att civilsamhället stärker upp och att det krävs bättre samordning av offentliga aktörer.
I rapporten hörs 14 röster genom anonyma djupintervjuer på ungdomar mellan 15-24 år om deras perspektiv på en sektoröverskridande och långsiktig verkan för unga som står utanför arbetsmarknaden. Ungdomarna upplever till exempel att Arbetsförmedlingens rutiner är svåra och att man därför väljer att inte skriva in sig. Långa väntetider på BUP för att ställa diagnoser gör att det är svårt att få rätt stöd i skolan vilket nämns som en anledning, men även att samverkan generellt mellan olika aktörer såsom socialtjänst, kommun, föräldrar, skola, BUP, Försäkringskassa, Arbetsförmedlingen med flera är svårt och komplicerat. Dessa bidragande faktorer skapar stor osäkerhet hos ungdomarna.
– Vi ser tydligt att civilsamhället spelar en viktig roll som bro mellan myndigheter, arbetsmarknaden och unga personer. Vi kan hjälpa till och engagera och prata med ungdomar om arbete och studier på ett naturligt sätt i samband med andra aktiviteter. Många riskerar annars att hamna i kriminella gäng och utanförskap, psykisk ohälsa eller extremism, säger Katarina Nilsson, nationell projektledare för arbete och entreprenörskap på Fryshuset.
Krav på att koordinera sitt eget ärende
De intervjuade ungdomarna berättar att de tycker att aktörerna borde kommunicera mer med varandra. En person berättar att det var mycket som blev fel när hen var inskriven på Arbetsförmedlingen och hade ekonomiskt bistånd och blev sjukskriven och att det tog mycket på krafterna.
Rapporten lyfter fram att det är tydligt i de ungas svar att stödet behöver vara individuellt anpassat då vissa föredrar telefonkontakt framför personliga möten med de olika aktörerna. Dock framkommer det även att många upplever det som positivt när personer hos de olika instanserna tar sig tid att sitta ner och förklara, hjälpa till att ”klicka sig rätt” på hemsidor, fylla i blanketter med mera.
Psykisk ohälsa kräver motivationshöjande insatser
De omständigheter som många lever under idag innebär mycket stress för ungdomarna. Några av de intervjuade personerna menar att dagens skolsystem inte passar alla utifrån de höga krav som ställs på eleverna med stora klasser och stökiga miljöer. De som inte är teoretiskt lagda och den som har sociala svårigheter har därför svårt att fullfölja sin skolgång.
En del hoppar av gymnasiet på grund av psykisk ohälsa och ADHD, mobbning, social fobi vilket leder till ett stort hinder när man ska in på arbetsmarknaden. En annan bidragande orsak som uppges är att det saknas en förankring till arbetsmarknaden i skolan och motivationshöjande insatser. Insatser som nämns är positiva förebilder och tydligare vägledning så att unga kan känna sig motiverade till att hitta och söka arbete samt vägledning till studier.
Unga vill ha hjälp av civilsamhället
I rapporten framkommer det att civilsamhället kan vara en bro mellan myndigheter och unga personer, och att civilsamhället kan engagera och prata med unga om arbete och studier i samband med andra aktiviteter. Många av de unga personerna vittnar om att organisationer och föreningar hjälpt dem med att knyta viktiga kontakter på arbetsmarknaden, att få en första rad på sitt CV genom en praktikplats eller ett jobb och därmed sin första referens för ett framtida arbetssökande.
– Vi ser att det finns ett uttalat önskemål om att representanter från civilsamhället ska söka upp ungdomarna redan på gymnasiet, innan de tar studenten, för att stötta dem mot arbete och studier. De skulle kunna få hjälp att träna inför arbetsintervjuer eller de studiemotiverade skulle kunna få extra stöd med sina studier, säger Katarina Nilsson.
Om rapporten
Rapporten är baserad på 14 anonyma djupintervjuer som genomfördes med unga som stod utanför arbetsmarknaden under hösten 2021. Alla unga var för tiden för intervjun mellan 15 – 24 år gamla. Några av dem hade några få timmars sysselsättning i veckan. En av de unga ville på grund av social fobi hellre lämna sina svar i skriftlig form, vilket accepterades.
Kontakt
För mer information Kontakta gärna Pernilla Yasin, lokal projektledare 4-uvas, Fryshuset, pernilla.yasin@fryshuset.se, telefon: 076-001 06 34
Röster från unga som varken arbetare eller studerar (26 april 2022)
Ungas framtid på arbetsmarknaden (1 feb 2022)
Om 4-uvas
4-uvas står för ”för unga som varken arbetar eller studerar (uvas). Projektet avser att skapa ett samverkansprotokoll som tydliggör civilsamhällets roll som legitim aktör inom arbetsmarknadspolitiken. Målet är att främja ungas egen delaktighet genom att lyssna in och sammanställa deras behov och insikter för att på sikt öka möjligheterna till sysselsättning.
4-uvas, som är en del av Fryshuset, är ett strategiskt nationellt projekt finansierat av Europeiska socialfonden. Projektet har lokala projektledare som utgår från Stockholm, Göteborg, Malmö, Dalarna, Nybro och Torsås.