Anders Carlbergs minnespris 2023 – Årets påverkare till Amat Levin
Amat Levin är journalist och författare, och kommer från Farsta söder om Stockholm. Han har jobbat som journalist sedan han var i tjugoårsåldern, bland annat på Nöjesguiden. Idag skriver han för Dagens Nyheter och driver ett framgångsrikt Instagramkonto och en podd. Hans senaste bok "Svart Historia" har hyllats och nått en stor publik. Genom sitt arbete för att lyfta Afrikas mångfacetterade historia har Amat utsetts till Årets Påverkare.
Hur kom det sig att han började intressera sig för historia? Amat berättar att han är intresserad av journalistik och aktuella frågor, samtidigt som han har ett stort historieintresse.
– Jag har rötter i Gambia, och jag började reflektera över det som inte står i historieböckerna. Jag började komplettera de historiekunskaper jag fick i skolan med Afrikas historia, och 2018 startade jag Instagram-kontot Svart Historia. Jag hade ingen tanke då på att det skulle bli en bok så småningom, säger Amat.
Amat anser att historia är viktigt eftersom det lär oss om världen. Han tror att många har en negativ bild av historia och tänker att det känns som ett tråkigt ämne. Men Amat anser att det hjälper oss att förstå vår värld och att vi utan kunskap om historia nästan inte kan förstå vad som händer. Amat upptäckte att det fanns väldigt lite information i skolböckerna om afrikansk historia.
– Det fanns tidigare en idé eller uppfattning om att Afrika inte hade någon historia, och den uppfattningen lever kvar. Det finns otroligt mycket mer att prata om. Ofta handlar det om vems narrativ vi möter, men det är viktigt att inse att det finns flera andra synvinklar och berättelser från andra håll också, och att det finns många olika källor.
Amat berättar att det i många områden finns en muntlig tradition, men det betyder inte att det saknas källor, bara att de inte har förmedlats i skrift. De flesta historiska uppgifterna från Västafrika, till exempel, kommer från utomstående källor. Därför är det oerhört viktigt att vara källkritisk, betonar Amat.
– Vi behöver också tänka på att det inte finns någon helt objektiv historiebeskrivning. Det här gör att arbetet blir extremt tidskrävande.
Amat är bekymrad över att många unga idag saknar grundläggande källkritiskt tänkande.
– Detta är allvarligt och kan vara en samhällsfara, betonar han.
Anledningen till att han bestämde sig för att skriva en bok var att han ville skapa något mer konkret än en Instagram-sida eller en podd.
– Det finns både fördelar och nackdelar med sociala medier. Det är lättillgängligt, alla har tillgång, men jag gillade inte att vara utelämnad till Meta. Därför kom jag på att jag skulle skriva en bok.
Hur tänker han kring sin roll som påverkare och folkbildare? Amat säger att han inte riktigt tänker på det sättet.
– Jag känner mig också lite obekväm med ordet ”folkbildare” som en del använder om det jag gör. Den röda tråden är att jag har forskat i ämnen som jag tycker är intressanta och viktiga själv.
Amats tes är att vi vet för lite om Afrikas historia i västvärlden. Att det fanns ett så stort intresse var en överraskning, säger han. Han berättar att han tyckte att det var jobbigt när han var ny journalist att möta kritik och motstånd, men att han har vant sig.
– Jag var beredd på ett större motstånd mot boken. Men samtidigt, det är 500 sidor text byggd på välgrundad forskning. Den som har invändningar måste vara väl påläst.
Framöver skulle Amat gärna vilja se sin bok översatt till engelska. Hans podd har numera en version också på engelska.
Att Amat blev journalist var lite oväntat, men eftersom han gillade att skriva så fastnade han ändå för journalistlinjen när han skulle söka utbildning.
– Jag hade press på mig hemifrån att plugga vidare, men var samtidigt ganska skoltrött. Jag letade efter någon inriktning som skulle väcka mitt intresse, och eftersom jag gillade att skriva så fastnade jag för journalistik, och tänkte att det kunde vara värt att pröva.
Det han gillar med journalistiken är hur den kan lyfta fram goda historier och exempel, annars har han inte så stor tillit till att journalistiken kan påverka världen i positiv riktning.
– Jag har inte så stor tillit till journalistiken eftersom det ofta handlar om att skapa rubriker ofta med fokus på negativa aspekter.
Amat berättar att en stor förebild för honom under uppväxten var hans storebror som var tio år äldre.
– Jag minns att jag ofta sökte förebilder jag kunde återspegla mig i, som såg ut som jag. Sverige var inte lika blandat då, så för mig blev idrottare som Henke Larsson och George Scott viktiga förebilder.
Ett passionerat intresse under uppväxten var basket, och Amat tränade basket på Fryshuset i flera års tid. Det råd han skulle vilja ge unga idag handlar om att hitta sin passion i livet.
– Det är viktigt att försöka stå emot destruktiva krafter, och här kan det vara avgörande att hitta sin passion i livet, något man brinner för. När det gäller historia så finns det ett värde i att försöka lära sig om sin egen historia. Det är något stärkande i det, avslutar han.
Om Anders Carlbergs minnespris
Fryshusets grundare Anders Carlberg inspirerade människor att praktisera medmänskligt mod, att tro på sig själva och våga växa även då ingen annan trodde att det fanns en chans att lyckas. Anders Carlberg avled i januari 2013. För att hylla hans minne skapades en minnesfond. Minnespriset delades ut första gången 2016.
Priset delas ut som hederspriserna ”Årets påverkare” och ”Årets revanschist”, och som stipendium till ”Årets unga förebild”, samt när juryn så bedömer, ett hederspris för ”Livsgärning”. Läs mer här.
Foto: Louise Helmfrid