“Vi behöver lära oss och lära ut. Unga är också en resurs i samhället”
Sabad Noah, 23 år från Göteborg, skyggar inte ifrån dom obekväma frågorna i samhället. I år är hon ungdomsambassadör för Vi behövs! och har arbetat med att öppna upp tystnadskulturen kring psykisk ohälsa i socioekonomiskt utsatta områden från hennes hemort i Biskopsgården till Almedalen på Gotland.
Hur började din resa med Vi behövs?
Jag behövde lära mig mer på egen hand mer om samhället jämfört med utbildningen som jag har fått från skolan. Jag tycker att man lär sig så mycket när det kommer till ens egna community och jag behövde ett sammanhang där jag kunde uttrycka mig lite mer fritt och vara mig själv.
Hur har Vi behövs! utvecklat ditt samhällsengagemang?
Som ungdomsambassadör åkte jag till Almedalsveckan och därifrån kände jag verkligen att jag har växt som person och fick till mig mycket kunskap, men också genom att bredda mitt nätverk. Det har fått mig att våga drömma trots att vi inte var så många som ser ut som mig, alltså svarta eller som bär hijabi. Jag är från Biskopsgården och jag kände att jag kan föra Biskopsgårdens röst.
Som ungdomsambassadör har du jobbat med ett projekt i år. Berätta om det!
Det jag brinner för är psykisk ohälsa i socioekonomiskt utsatta områden och att våga bryta tystnadskulturen. Under hösten har jag genomfört ett en workshop där vi har fokuserat på att som community prata om psykisk ohälsa med fokus på att våga byta tillståndskulturen, våga söka hjälp och att visa att vi finns där för varandra och att våga vara sårbar. Våga fråga dom som är runt dig en extra gång för mycket än för lite.
Vad skulle du säga till någon ung som vill bli mer aktiv som du?
Jag skulle säga Vi behövs! är en möjlighet, så ta den möjligheten. Man ska ju inte heller ta det för givet för att man lär sig så mycket, allt från att hantera kriser till egna utmaningar men du lär också känna ditt egna lokalsamhälle, för att kunna identifiera vad kan man göra i en kris. Vi behöver lära oss och lära ut. Unga är också en resurs i samhället
Vad är du mest stolt över i år?
Jag är mest glad över att jag lyckades med min workshop. Men det är också tack vare min community igen alltså mitt nätverk, mina tjejkompisar. Jag hade ingen personal på plats så mina tjejkompisar gjorde så att vi lyckades tillsammans och vi gjorde workshopen tillsammans. Jag måste också lyfta dem för det är tack vare dem som det blev gjort.
Vad vill du fokusera på framåt?
Jag vill verkligen jobba med det här och skapa ett sammanhang för andra. Jag känner att det behövs och nu letar jag efter sätt att jobba vidare med det. Frågor som psykisk ohälsa, segregation och utanförskap är ganska obekväma men det är också de frågorna som egentligen inte hörs så mycket, men som påverkar och är kanske anledningen till att vi förlorar så många barn och unga in i kriminalitet så det är det jag vill jobba med.