Verksamheter vi jobbar nära med är: Exit, Passus och 180°.
Samtalsstöd för anhöriga
I många år har vi samtalat med anhöriga och om de utmaningar som de möter. Det kan gälla oro för någon som dragits in i kriminalitet, eller är på väg att göra det. Det kan även gälla oro för någon som formulerar radikala åsikter, eller har dragits in i radikala grupperingar
Att vara anhörig kan periodvis vara rejält tungt och man kan behöva stöd för egen del. Många känner sig ensamma och maktlösa, vilket i sin tur tär på den egna hälsan. Exempel på frågeställningar vi ofta möter:
- Jag vill hjälpa, men hur gör jag det på bästa sätt?
- Personen vill inte längre prata med mig, vad gör jag då?
- Jag mår så himla dåligt av allt det här, hur finner jag styrka?
Hos oss erbjuds du kostnadsfria stödsamtal och när du kontaktar oss behöver du inte berätta vem du är. Vi har en mottagning i Stockholm, men det går även att få stödsamtal från hela landet via telefon.
Vi som arbetar med anhörigstöd är erfarna terapeuter och har arbetat inom området i många år.
Kontakt
E-post: anhorig@fryshuset.se Sätt gärna “Anhörigstöd” i rubriken.
Hos oss finns även språkkompetens arabiska och engelska bland våra anhörigterapeuter.
Så här kan det vara
(Alla citat är godkända av de anhöriga)
” Han är anhållen nu. På ett sätt känns det skönt, inget drastiskt kommer att hända honom där. Samtidigt som det känns väldigt tungt att tänka på. Ser framför mig hur han sitter i det där lilla rummet, så utsatt. Han mår antagligen väldigt väldigt dåligt just nu.” /En mamma
”Jag vill så gärna finnas där för min bror, samtidigt som jag känner att jag inte alls orkar mer. Jag har dessutom fullt upp med mitt eget, småbarn och heltidsjobb. Jag känner mig totalt slut, samtidigt som jag har ett gnagande dåligt samvete. Vad ska jag göra?” /En syster
”Han är så himla fin mot mig! Omtänksam, lyhörd och jag känner verkligen att vi kan prata om allt. Vad han sen gör på helgerna när jag inte är med är så svårt att förstå. Det går så rakt emot vad jag själv står för, och det får mig att känna mig splittrad. Jag vill verkligen vara med honom, men hur ska jag förhålla mig till det han gör?” /En flickvän
”Han har nu brutit från sitt gäng, betalat skulden och sökt hjälp, betyder det att vi nu kan börja slappna av? Sen är det ju det här med hotbilden gentemot mig och min familj, kan vi vara i fara nu? Å det har varit så många turer genom åren, jag skulle så gärna vilja kunna känna mig lugn mellan varven.” /En mamma
”Jag sover dåligt och tankarna på honom finns där hela tiden. Vad gör han nu? Vad lyssnar han på? Tittar på…? Jag vill så gärna att han ska sluta, men jag känner mig osäker på hur jag ska närma mig honom utan att han vänder mig ryggen. Jag önskar jag kunde prata mer öppet om allt det här. Men det är svårt och jag känner mig ensam.” /En pappa
”Jag förstår nu att vi på skolan antagligen hade kunnat agera annorlunda, att vi hade kunnat bemöta det här barnet på ett annorlunda sätt. Vad kan ni erbjuda?” /En rektor