Aida Al Akrawi : ” Samtidigt som det är hemskt att vi på Värmestugan ens behövs så är jag glad att vi finns.”
Aida, 42 år har sysslat med mycket. Allt ifrån att jobba som producent och på radio till att undervisa i SFI vuxenutbildning för människor med trauman. Idag är hon verksamhetsansvarig för Barn till ensamma mammor i Malmö. Ibland kan det vara svårt och mycket berörande när man jobbar med människor i en utsatt situation men Aida hittar styrkan att fortsätta genom sina kollegor, sin tilltro till att arbetet verkligen behövs och framför allt för den respons hon fått från personer som blivit hjälpta genom de olika projekten.
– När jag började på Fryshuset ledde jag en grupp ungdomar och hade träffar med olika teman. Det kunde vara samtal, jobba kreativt eller att slussa vidare till vård eller självhjälp. Det var en gammal kollega tipsat mig om jobbet på Fryshuset. I januari 2018 blev jag verksamhetsansvarig för Värmestugan i Malmö som jobbar med unga hemlösa och nu är jag verksamhetsansvarig för Barn till ensamma mammor i Malmö.
Jag kom till Sverige som asylsökande 2004 tillsammans med min syster och har påbrå från Irak och Egypten och har även bott i Libanon. Så jag talar arabiska med olika dialekter och det har underlättat mitt jobb väldigt för det handlar mycket om förståelse och förtroende också.
Berätta mer om vad du/ni gör i Värmestugan och i Barn till ensamma mammor.
– Värmestugan eller Värmestuga ung som det också kallas är en plats dit unga hemlösa kan komma och få en viloplats, varm mat, ta en dusch och få sina kläder tvättade. Öppettiderna är från halv nio på kvällen tills sju på morgonen nästa dag då de också serveras frukost. Man räknar att det finns 500-1000 hemlösa ungdomar på gatorna i Skåne. Genom Värmestugan har vi kommit i kontakt med 200 personer under vinterperioden och har nu haft öppet i två vintrar. Många är papperslösa och ibland får de söka korttids lösningar på sina problem. De kan ha tvingats göra saker de inte vill pga sin situation. Det kan vara något kriminellt eller för en sexuell tjänst men de gör de för att kunna köpa mat, för att överleva helt enkelt. De är i en sådan utsatt situation och det är sorgligt att det ens finns ungdomar som bor på gatan, ingen vill befinna sig i den situationen. Så samtidigt som det är hemskt att vi ens behövs så är jag så glad att vi finns. Vi kan också ge dem en plats att slappna av, för de är så trötta. Det blir en viloplats iallafall för en stund.
Min roll i Barn till ensamma mammor är jag att planera aktiviteter, göra ansökningar och delta i aktiviteter som vi gör. Jag har själv ett stort intresse av konst och kultur och det är även vårt huvudfokus när vi planerar aktiviteter. Vi kan besöka platser som målgruppen kanske annars inte hade fått uppleva. Många arenor inom konst och kultur utesluter vissa, kanske omedvetet, det är ju många som inte har råd att besöka dessa platser även om intresset finns. Vi har varit på Malmö Operan och det var så uppskattat och att vi gjorde det tillsammans i grupp.
Jag som verksamhetsansvarig vill förmedla bilden av ensamma mammor och deras barn utan att utsätta målgruppen ännu mer. Vi fokuserar på att skapa gemenskap och det ger en hel del styrka.
Vad ger dig kraft i ditt arbete?
– Eftersom Värmestugan möter unga i hemlöshet så blir man själv ofta påverkad. Det tar mycket tid, energi och kan vara känslomässigt krävande. Stödet jag får från teamet ger mig mycket styrka. Den hemska sanningen att unga bor på gatan blir lättare när vi delar den. Vi pratar mycket med varandra och jag har en stor tillit till mina kollegor.
Jag är mycket för självhjälp. Jag tror på att stötta och påminna om vad man kan göra för att må bra och ta hand om sig och sin kropp. Hur viktigt det är med sömn, kost och att vara ute. Många unga vet om dessa saker men ibland kan de behöva en bekräftelse på det den gör är rätt.
Att kunna möta och kommunicera med de unga vi möter är också otroligt viktigt. Ibland kan de ha svenskan som andra eller tredje språk och då kan det vara svårt att uttrycka sig. Exempelvis när jag ställer frågan hur mår du? Då svarar man ju oftast bra för det är det man har lärt sig är det artiga svaret på den frågan. Men det finns många olika nyanser av bra och hur man mår behöver inte alltid vara bra eller inte bra. Där har det underlättat mycket att jag pratar arabiska och därmed förstår dem lättare. Då blir det i sin tur lättare att bygga upp ett förtroende. Jag minns en kille som hade kommit till oss flera gånger och en kväll fick vi ett handskrivet vykort från honom där han tackade för allt och hur viktigt det hade varit för honom att kunna komma till oss. Det värmde så mycket att höra det, att vi faktiskt hjälpt honom under en svår del av hans liv. Det ger kraft att fortsätta att se att vi behövs och att det skulle behövas ännu mer hjälp för gruppen unga hemlösa. Stadsmissionen och Svenska kyrkan finns också som erbjuder olika typer av stöd för hemlösa.
Vad gör du på din fritid?
– Jag gick 1 år på Brunnsvik folkhögskola och utbildade mig till humanistisk socialpedagog så jag är väldigt intresserad av större sociala samhällsfrågor och önskar ibland att fler var det. Varför är det så många unga som bor på gatan? Vad finns det för bakomliggande orsaker till det? Jag tror på kontakten mellan människor att våga närma sig och fråga hur det är om man ser någon som inte verkar må bra och att man måste påminna sig själv att det finns personer som har det svårt i vårt samhälle.
På fritiden är jag med familjen, är själv en ensamstående mamma så vi cyklar och försöker ta vara på de små momenten i livet.