- Jag vill hjälpa, men vet inte riktigt hur? Jag vill ju göra det rätt!
- Personen vill inte längre prata med mig, vad kan jag göra?
- Jag mår så himla dåligt av allt det här, jag vet inte hur jag ska hantera detta?
- Hur ska jag orka kämpa emot? När är det för sent?
Frågor som vi ofta stöter på. Så som vi ser det handlar det i grunden till stor del om mänskliga behov och trygga relationer. Vårt anhörigstöd syftar därför bland annat till att stötta er i kommunikation och samspel. I vissa fall kan det handla om att komma varandra närmare, ibland kan det handla om gränssättning och att ge varandra mer utrymme.
Att vara anhörig kan periodvis vara rejält tungt och man kan behöva stöd för egen del. Många känner sig ensamma och maktlösa, vilket i sin tur tär på den egna hälsan. Ibland behöver hela familjen stöd i att bearbeta sina upplevelser eller hjälp med att återuppta kontakten efter exempelvis ett avhopp.
Samtalsstöd för anhöriga
Hos oss erbjuds du kostnadsfria stödsamtal och när du kontaktar oss behöver du inte berätta vem du är. Vi har en mottagning i Stockholm, men det går även att få stödsamtal från hela landet via telefon. I Stockholm har vi även en öppen stödgrupp som träffas en gång i månaden.
Vi som arbetar med anhörigstöd har gedigen utbildning och har arbetat inom området i flera år. Inom verksamheten har vissa av oss även egen erfarenhet av att själva varit aktiva inom kriminalitet.
Så här kan det vara
” Han är anhållen nu. På ett sätt känns det skönt, inget drastiskt kommer att hända honom där. Samtidigt som det känns väldigt tungt att tänka på. Ser framför mig hur han sitter i det där lilla rummet, så utsatt. Han mår antagligen väldigt väldigt dåligt just nu.” /En mamma
”Jag vill så gärna finnas där för min bror, samtidigt som jag känner att jag inte alls orkar mer. Jag har dessutom fullt upp med mitt eget, småbarn och heltidsjobb. Jag känner mig totalt slut, samtidigt som jag har ett gnagande dåligt samvete. Vad ska jag göra?” /En syster
”Han är så himla fin mot mig! Omtänksam, lyhörd och jag känner verkligen att vi kan prata om allt. Vad han sen gör på helgerna när jag inte är med är så svårt att förstå. Det går så rakt emot vad jag själv står för, och det får mig att känna mig splittrad. Jag vill verkligen vara med honom, men hur ska jag förhålla mig till det han gör?” /En flickvän
”Han har nu brutit från sitt gäng, betalat skulden och sökt hjälp, betyder det att vi nu kan börja slappna av? Sen är det ju det här med hotbilden gentemot mig och min familj, kan vi vara i fara nu? Å det har varit så många turer genom åren, jag skulle så gärna vilja kunna känna mig lugn mellan varven.” /En mamma
(Alla citat är godkända av de anhöriga)
9 korta tips till dig som anhörig
- Vad lockade?
Skälen till att en person söker sig till en destruktiv gemenskap finner vi ofta inom hens historia. Många gånger kan den kriminella gemenskapen möta upp behov som personen kan ha saknat i sitt liv, så som tillhörighet, trygghet, mening, känslan av att vara bra på något. Om du/ni kan identifiera dessa bakomliggande behov kan det ge effekt om de möts upp från annat håll. Genom dig/er eller andra som personen känner sig trygg med. - Gör skillnad på sak och person. Upprepa och var tydlig.
Var gärna tydlig i vad du tycker kring det som sker och det är okej att utrycka det med starka känslor – men gör skillnad på sak och person. Exempelvis, ”Jag ogillar/accepterar inte det sätt du just nu väljer att leva på, men jag tycker om dig/accepterar dig därför att…….!” - Stärk det som är bra
Håll fokus på det som fungerar, snarare än vad personen gör fel. När personen gör framsteg, uppmuntra och sätt ord på det. Uppmärksamma delmål och ge känslan av att lyckas. Det vi fokuserar på växer. - Jämlik dialog
Samtal som uppfattas som hot eller anklagelse besvaras ofta med försvar och dialogen kan då lätt hamna i en låsning. Börja gärna med hur du upplever och tolkar situationen, för att sedan bolla över med frågan ”vad tänker du om det?” - Visa att även du vill utvecklas
Kanske finns det händelser där personen inte fick tillräckligt med utrymme, så som exempelvis vid en skilsmässa. Ta upp och fråga hur det upplevdes. Genom att lägga fokus på dig och att du är villig att utvecklas så kan det i sin tur hjälpa personen i sin egen process. - Var nyfiken och spara på dina kloka råd
Var närvarande och lyssna in vad personen har att berätta. Fråga sedan vad den har för idéer kring hur den ska lösa sitt problem. Det är oftast viktigare än att du går in i lösningsfokus och försöker ge kloka råd. - Gränssättning
Beroende på hur er relation ser ut så kan du behöva fundera kring gränssättning. Förklara och informera i god tid innan gränsen börjar. Det ska vara lagom stort då det är viktigt att hålla en uppsatt gräns. Berätta även vad som händer om gränsen överskrids. En konsekvens inom din kontroll. - När personen vill göra en förändring
För många innebär detta en omvälvande tid. Flera av de vi möter berättar om att de ena stunden kan känna lättnad, glädje och framtidstro. Andra stunden osäkerhet, oro, nedstämdhet och apati. Vem är jag nu? Vilka ska jag nu umgås med? Vad ska jag nu ägna mitt liv åt? Många gånger kommer historien ifatt, vilket bland annat kan väcka ångest.
Det kan vara en omvälvande tid även för dig som anhörig. Vad har jag varit med om? På vilket sätt har den här tiden påverkat mig som anhörig? Orkar jag stå kvar och fortsätta att vara ett stöd? Alla parter kan i detta skede bli hjälpta av professionellt samtalsstöd.
- Din hälsa
De flesta vi möter i vårt arbete påverkas tydligt i sin roll som anhörig. I det kan det vara hjälpsamt att ge sig själv utrymme för återhämtning och det egna måendet. Vissa blir exempelvis hjälpta av att berätta för de i sin omgivning som man känner förtroende för. Många önskar även professionellt stöd i sin situation.
Kontakt Anhörigstöd
Mail: anhorig@fryshuset.se. Sätt gärna “Anhörigstöd” i rubriken.
Tel: +46761269566. Där ber du om att bli hänvisad till någon av våra anhörigterapeuter.
För alla övriga frågor gällande Passus verksamhet:
Samordnare: +46739502397