Om programmet

IC, konflikthantering och samarbete

Över 45 år av forskning har visat att IC är relaterat till hur konflikter utvecklas och hur beslut fattas. När människor eller grupper har en lägre nivå av IC, tenderar de att förenkla komplexa frågor till ”vi mot dem”. Detta kan leda till impulshandlingar och konfrontativa strategier. Med en högre nivå av IC blir det däremot lättare att väga in flera perspektiv, skapa mer långsiktiga lösningar och hantera konflikter konstruktivt. Lågt IC har dessutom visat sig vara en riskfaktor för radikalisering och våldsamma konflikter (Suedfeld, Tetlock & Conway, 2018; Suedfeld, 2010).

Förmågan att upprätthålla eller öka sitt IC i mötet med oliktänkande är även kopplat till möjligheten att hantera svåra konflikter. Experimentella studier visar att under samtal med stora meningsskiljaktigheter leder högt IC till ett betydligt mer konstruktivt samtalsklimat och dialog, där individer är mer öppna, ställer frågor för att förstå motpartens perspektiv och med en markant ökning i att kunna finna gemensamma vägar fram eller överenskommelser, trots oliktänkande (Kugler & Coleman, 2020).

Andra studier pekar på att strukturerad dialog, där olika perspektiv inkluderas och ett IC ökar, stärker tilliten och förbättrar samarbetet i grupper. Genom att aktivt höja IC i en diskussion kan både misstänksamhet och revirtänkande minska, vilket ofta resulterar i bättre beslut och ökad samarbetsförmåga (Park & Deshon, 2018).

IC i arbetslivet och beslutsfattande

IC kan även vara en viktig faktor i hur väl ledare och organisationer klarar av att hantera komplexa beslut. Ledare som uppvisar högt IC tenderar att kunna balansera flera perspektiv och vara mer benägna att hitta diplomatiska lösningar i stället för att gå till konfrontation (Suedfeld, Tetlock & Conway, 2018; Suedfeld, 2010). De klarar också osäkerhet bättre och undviker impulsivitet, vilket skapar förutsättningar för välgrundade, långsiktiga strategier.

Andra studier visar att högre IC förbättrar kvaliteten på beslut under riskfyllda och osäkra förhållanden genom att stärka individens förmåga att integrera motstridig information och möjliggöra mer flexibla beslutsstrategier (Castellón-Flores et al., 2025). Forskning på företagsledningar pekar dessutom på att team med högt IC är relaterat till större hänsyn till olika intressenters behov och kan därmed utveckla mer ansvarstagande affärsstrategier (Wong, Ormiston & Tetlock, 2011).

Ytterligare studier pekar på att grupper som inkluderar olika åsikter och därefter integrerar dem strukturerat inte bara kan höja sitt IC, utan också presterar bättre än individuella beslutsfattare. När IC tränas kan polarisering minska medan samarbetet kan förbättras och besluten kan bli mer strategiska och långsiktiga (Brodbeck et al., 2020).

IC och ledarskap

I en snabbt föränderlig och komplex arbetsmiljö är det viktigt för ledare att kunna balansera till synes motsägelsefulla krav, som exempelvis lyhördhet med beslutsamhet. Ledare som uppvisar högt IC tenderar att vara bättre på att integrera olika perspektiv och anpassa sitt ledarskap efter situationen (Zhang et al., 2015). Detta kan skapa en mer dynamisk och engagerande arbetsmiljö, där medarbetare trivs och vågar tänka i nya banor.

Forskning visar också att denna typ av ledarskap är relaterat till ett ökat engagemang och främjande av nytänkande (Yang et al., 2019). Genom att kombinera flera perspektiv och anpassa ledarskapet vid värdekonflikter kan ledare med hög IC skapa organisationer som är mer innovativa, flexibla och motståndskraftiga.

IC och motståndskraft vid stress och kriser

Utöver att påverka konflikthantering och beslutsfattande kan IC fungera som en viktig buffert mot stress och motgångar. Bl.a. relaterar IC till vår förmåga att självreglera, baserat på forskning kring de kognitiva processerna differentiering och integrering (Bailey & Jones, 2019). IC kan på så sätt stärka ens motståndskraft genom att främja ett flexibelt tänkande, vilket gör det lättare att hantera osäkerhet och förändring utan att fastna i ett svartvitt tänkande.

Forskning pekar också på att IC kan hjälpa människor att tolka stress som en utmaning snarare än ett hot, vilket ökar deras förmåga att hantera komplexa problem och fatta bättre beslut under press (Andrews Fearon & Boyd-MacMillan, 2016). Ökad IC minskar dessutom gruppens benägenhet för gruppkonformitet och förenklade svar på hot, vilket leder till bättre krishantering och starkare social resiliens (Park & Deshon, 2018).

IC-baserade program

Ur den omfattande forskningen som finns om IC har forskare vid University of Cambridge skapat manualbaserade och empiriskt validerade IC-baserade program.

Fryshuset har tillsammans med University of Cambridge tagit fram ICbility som är ett IC-baserat program utvecklat för en svensk kontext. Det är även utvärderat och rekommenderat av Umeå Universitetet (Inst. för folkhälsa och klinisk medicin) där resultatet visade på positiva effekter (se mer nedan).

Eftersom fokus för programmet är den kognitiva strukturen kan deltagare hålla fast vid sina egna värderingar och åsikter samtidigt som det bidrar till en ökad förmåga att hantera oliktänkande och utmaningar.

Innehållet i ICbility har tagits fram med och för unga och yrkesverksamma genom bl.a. enkäter och intervjuer, och i samråd med Cambridge. Programmet drivs inom tre olika kontexter/målgrupper:

• 16 – 19 år inom skola
• 18 – 25 år (t.ex inom ungdomsverksamheter, idrott eller unga medarbetare)
• Vuxna som jobbar eller möter unga

Alla målgrupper gäller en icke-klinisk population. Dvs programmet ges inte specifikt till grupper av deltagare baserat på medicinska tillstånd, psykiska diagnoser, eller andra specifika bakgrundsfaktorer som grad av mående, livsstil eller problembild. Istället vänder sig programmet till alla utifrån ett generellt psykiskt folkhälsofrämjande fokus.

Programmet möjliggör en ökad kapacitet att hantera oliktänkande och utmaningar genom att stötta utvecklingen av resiliens, socioemotionell lärande och IC-regleringskapaciteter. Programmet fokuserar bl.a på att öka ens självkännedom, social medvetenhet, relationsförmågor, beslutsfattande och självreglering. Dessa färdigheter har visat sig främja mental hälsa över olika åldrar, kön, socioekonomisk bakgrund och nivåer av psykiskt välbefinnande (SBU, 2024). Sammanfattningsvis är dessa viktiga för alla – i skolan, på jobbet och i det dagliga livet.

Hur går det till?

Möjligheten att hantera sitt IC kan likt en muskel bli mer flexibelt ju mer den används och tränas. Programmet har ett intropass och sedan åtta efterföljande pass där deltagarna strukturerat exponeras av olika nivåer av IC (från lågt till högt) genom övningsscenarion. Dvs deltagarna får stegvis möjlighet att försättas och uppleva lågt, ökat och högt IC.

Vanligtvis är det ett pass per vecka på cirka två timmar som leds av två certifierade processledare. Det kan däremot finnas mer intensiva upplägg. Deltagarna upplever processen med lågt till högt IC kring en rad olika ämnen som knyter an till det verkliga livet, t.ex. tillhörighet, hälsa och makt (se nedan).

De certifierade processledarna stöttar deltagarna att identifiera och utforska tankar, känslor och fysiska erfarenheter av att genomgå processen av att uppleva lågt och högt IC.

Erfarenheten från gruppövningarna möjliggör för deltagarna att få en större medvetenhet om hur tankar, känslor och fysiska reaktioner samspelar i processen från lågt till högt IC, både individuellt och i grupp. Genom denna process möjliggörs en ökad resiliens och förmåga att kunna se och reglera hur vi tänker för att bättre hantera oliktänkande och utmaningar.

Syftet är inte att ta deltagarna från ett lågt IC till ett högt IC i frågor om t.ex. tillhörighet eller hälsa. Deltagarna kan redan tänka komplext om dessa frågor. Syftet är att ge en strukturerad exponering av olika IC nivåer för att bygga resiliens och främja självreglering och ett socioemotionellt lärande. Dvs stärka färdigheter så som självkännedom, social medvetenhet, relationsförmågor, beslutsfattande och självkontroll.

Anledningen till att vi har olika ämnen är att vi har högt eller lågt IC i relation till något och det är särskilt svårt att hantera sitt IC när det gäller saker som berör oss starkt eller spelar stor roll. Därav flera olika teman som kan fungera som en språngbräda i en strukturerad exponering för att stärka ens förmåga att se och reglera sitt IC (dvs ens ICbility).

Namnet ’ICbility’ anspelar på ”ability to see” och återspeglar programmets syfte, vilket är att kunna se sitt eget tänkande, kopplat till känslor och fysiska reaktioner, för att lättare kunna reglera, respondera och fatta beslut.

”ICbility” kan också beskrivas som en process med hjälp av ”5 R”: Reaction, Recognize, Reflect, Regulate & Respond. Dessa går in i varandra och handlar om att kunna lägga märke till våra första reaktioner i en situation, reflektera över dessa för att få en insikt (metakognition, meta-affektivt tänkande och förkroppsligad kognition) och sedan självreglera och respondera snarare än att reagera på ens första impuls och känsla.

Denna process kan möjliggöra mer adaptiva sätt att arbeta med oenighet och motgångar – oavsett om det handlar om lågt, ökat eller högt IC.

Vi brukar använda följande citat som tillskrivs Viktor Fankl (psykiatriker och förintelseöverlevare) för att sätta ord på det vi jobbar med i programmet:

”Between stimulus and response there is a space. In that space is our power to choose our response. In our response lies our growth and our freedom.”

I praktiken ger programmet möjligheten att:

• få en djupare förståelse för hur du själv fungerar och snabbare upptäcka när ditt tänkande blir låst eller ensidigt – särskilt i möten med oliktänkande, problem eller motgångar
• förstå hur andra tänker och känner, och varför de agerar som de gör.
• lyssna genuint på andras perspektiv, även när ni inte håller med varandra, och samtidigt stå upp för din egen ståndpunkt utan att trycka ned någon annan
• känna dig tryggare i obekväma situationer och ta svåra samtal med ett större lugn.
• behålla lugnet när det är stressigt eller saker går fel och därmed hantera stress och motgångar mer konstruktivt.
• väga för- och nackdelar innan du agerar och reflektera över konsekvenserna för både dig själv och andra.
• integrera olika perspektiv, hitta nya insikter och fatta mer genomtänkta beslut.

Konkret kan det möjliggöra en skillnad på flera sätt. T. ex:

• En elev lär sig att inte agera i affekt i en konflikt – utan lyssna först, tänka efter, och lösa situationen.
• En ung medarbetare tar ansvar och ber om hjälp istället för att sjukanmäla sig vid stress.
• En ledare inom idrott vågar prata om svåra frågor med sitt lag, utan att gå i försvar.