Introduktion
Unga i dag lever i en alltmer komplex värld. Rapporter pekar på att unga upplever en hård konkurrens, ekonomisk osäkerhet och krav på flexibilitet när de när det kliver in i arbetslivet (Ungdomsbarometern, 2024; Next in Mind, 2023)
Samtidigt ökar stressrelaterade problem och psykisk ohälsa bland unga, och många upplever att de saknar verktygen för att hantera motgångar. Detta upplevs påverka såväl engagemang som välmående i både skola och arbetsliv. Korttidssjukfrånvaro är märkbart vanligare i yngre åldersgrupper jämfört med äldre kollegor och kopplas ofta till arbetsrelaterad stress och en bristande känsla av meningsfullhet (Idéer för livet, 2024; Feelgood, 2024; Folkhälsomyndigheten, 2023; Next in Mind, 2024; Next in Mind, 2025).
Utöver detta präglas samhället av en påtaglig affektiv polarisering och intolerans mot oliktänkande, där många unga drar sig för att uttrycka sina åsikter (Renström, Bäck & Schmeisser, 2020; Persson & Widmalm, 2022).
Det finns inte en enkel lösning på dessa utmaningar – de påverkas alla av en mängd faktorer på olika nivåer. Det krävs därför en rad olika insatser från olika aktörer för att skapa en positiv förändring. Ju mer specifika faktorer som vi kan jobba med, desto mer kan vi däremot göra.
En sådan viktig faktor är Integrative Complexity (IC) som berör vår kognitiva flexibilitet.
Ladda ned en kort programintroduktion
Vad är IC?
IC är ett psykologiskt mått och koncept som berör kognitiv flexibilitet och omfattar möjligheten att kunna överväga flera alternativ, förstå olika perspektiv och se kopplingar mellan dem. Det handlar inte om vad vi tänker utan hur vi tänker och hänger samman med förmågan att fatta bättre beslut och lösa problem
Lågt och högt IC?
IC kan mätas på ett spektrum från lågt till högt IC, från ett snävt till ett mer nyanserat och komplext tänkande.
Lågt IC = Ett kategoriskt svartvitt tänkande. Ett tunnelseende där vi tappar den större bilden. Det är naturligt att hamna i lågt IC, vi tenderar alla att göra det när vi känner oss hotade, stressade, osäkra eller något viktigt står på spel för oss. Det kan däremot bli destruktivt om vi fastnar i ett lågt IC.
ICbility = vår kapacitet att kunna notera och reglera vårt IC (låter som ”ability to see”). Dvs se och reglera hur vi tänker, kopplat till känslor och fysiska reaktioner, vilket kan hjälpa oss att hantera oliktänkande, motgångar och utmaningar.
Högt IC = Ett nyanserat och komplext tänkande. Möjlighet att se flera sidor av en fråga – fler valmöjligheter, olika förklaringar och rimligheten i andra personers perspektiv inklusive interaktionen mellan dessa, även när vi inte delar samma åsikt.
Vad säger forskningen?
IC, konflikthantering och samarbete
Över 45 år av forskning har visat att IC är relaterat till hur konflikter utvecklas och hur beslut fattas. När människor eller grupper har en lägre nivå av IC, tenderar de att förenkla komplexa frågor till ”vi mot dem”. Detta kan leda till impulshandlingar och konfrontativa strategier. Med en högre nivå av IC blir det däremot lättare att väga in flera perspektiv, skapa mer långsiktiga lösningar och hantera konflikter konstruktivt. Lågt IC har dessutom visat sig vara en riskfaktor för radikalisering och våldsamma konflikter (Suedfeld, Tetlock & Conway, 2018; Suedfeld, 2010).
Förmågan att upprätthålla eller öka sitt IC i mötet med oliktänkande är även kopplat till möjligheten att hantera svåra konflikter. Experimentella studier visar att under samtal med stora meningsskiljaktigheter leder högt IC till ett betydligt mer konstruktivt samtalsklimat och dialog, där individer är mer öppna, ställer frågor för att förstå motpartens perspektiv och med en markant ökning i att kunna finna gemensamma vägar fram eller överenskommelser, trots oliktänkande (Kugler & Coleman, 2020).
Andra studier pekar på att strukturerad dialog, där olika perspektiv inkluderas och ett IC ökar, stärker tilliten och förbättrar samarbetet i grupper. Genom att aktivt höja IC i en diskussion kan både misstänksamhet och revirtänkande minska, vilket ofta resulterar i bättre beslut och ökad samarbetsförmåga (Park & Deshon, 2018).
IC i arbetslivet och beslutsfattande
IC kan även vara en viktig faktor i hur väl ledare och organisationer klarar av att hantera komplexa beslut. Ledare som uppvisar högt IC tenderar att kunna balansera flera perspektiv och vara mer benägna att hitta diplomatiska lösningar i stället för att gå till konfrontation (Suedfeld, Tetlock & Conway, 2018; Suedfeld, 2010). De klarar också osäkerhet bättre och undviker impulsivitet, vilket skapar förutsättningar för välgrundade, långsiktiga strategier.
Andra studier visar att högre IC förbättrar kvaliteten på beslut under riskfyllda och osäkra förhållanden genom att stärka individens förmåga att integrera motstridig information och möjliggöra mer flexibla beslutsstrategier (Castellón-Flores et al., 2025). Forskning på företagsledningar pekar dessutom på att team med högt IC är relaterat till större hänsyn till olika intressenters behov och kan därmed utveckla mer ansvarstagande affärsstrategier (Wong, Ormiston & Tetlock, 2011).
Ytterligare studier pekar på att grupper som inkluderar olika åsikter och därefter integrerar dem strukturerat inte bara kan höja sitt IC, utan också presterar bättre än individuella beslutsfattare. När IC tränas kan polarisering minska medan samarbetet kan förbättras och besluten kan bli mer strategiska och långsiktiga (Brodbeck et al., 2020).
IC och ledarskap
I en snabbt föränderlig och komplex arbetsmiljö är det viktigt för ledare att kunna balansera till synes motsägelsefulla krav, som exempelvis lyhördhet med beslutsamhet. Ledare som uppvisar högt IC tenderar att vara bättre på att integrera olika perspektiv och anpassa sitt ledarskap efter situationen (Zhang et al., 2015). Detta kan skapa en mer dynamisk och engagerande arbetsmiljö, där medarbetare trivs och vågar tänka i nya banor.
Forskning visar också att denna typ av ledarskap är relaterat till ett ökat engagemang och främjande av nytänkande (Yang et al., 2019). Genom att kombinera flera perspektiv och anpassa ledarskapet vid värdekonflikter kan ledare med hög IC skapa organisationer som är mer innovativa, flexibla och motståndskraftiga.
IC och motståndskraft vid stress och kriser
Utöver att påverka konflikthantering och beslutsfattande kan IC fungera som en viktig buffert mot stress och motgångar. Bl.a. relaterar IC till vår förmåga att självreglera, baserat på forskning kring de kognitiva processerna differentiering och integrering (Bailey & Jones, 2019). IC kan på så sätt stärka ens motståndskraft genom att främja ett flexibelt tänkande, vilket gör det lättare att hantera osäkerhet och förändring utan att fastna i ett svartvitt tänkande.
Forskning pekar också på att IC kan hjälpa människor att tolka stress som en utmaning snarare än ett hot, vilket ökar deras förmåga att hantera komplexa problem och fatta bättre beslut under press (Andrews Fearon & Boyd-MacMillan, 2016). Ökad IC minskar dessutom gruppens benägenhet för gruppkonformitet och förenklade svar på hot, vilket leder till bättre krishantering och starkare social resiliens (Park & Deshon, 2018).
IC-baserade program
Ur den omfattande forskningen som finns om IC har forskare vid University of Cambridge skapat manualbaserade och empiriskt validerade IC-baserade program.
Fryshuset har tillsammans med University of Cambridge tagit fram ICbility som är ett IC-baserat program utvecklat för en svensk kontext. Det är även utvärderat och rekommenderat av Umeå Universitetet (Inst. för folkhälsa och klinisk medicin) där resultatet visade på positiva effekter (se mer nedan).
Eftersom fokus för programmet är den kognitiva strukturen kan deltagare hålla fast vid sina egna värderingar och åsikter samtidigt som det bidrar till en ökad förmåga att hantera oliktänkande och utmaningar.
Innehållet i ICbility har tagits fram med och för unga och yrkesverksamma genom bl.a. enkäter och intervjuer, och i samråd med Cambridge. Programmet drivs inom tre olika kontexter/målgrupper:
- 16 – 19 år inom skola
- 18 – 25 år (t.ex inom ungdomsverksamheter, idrott eller unga medarbetare)
- Vuxna som jobbar eller möter unga
Alla målgrupper gäller en icke-klinisk population. Dvs programmet ges inte specifikt till grupper av deltagare baserat på medicinska tillstånd, psykiska diagnoser, eller andra specifika bakgrundsfaktorer som grad av mående, livsstil eller problembild. Istället vänder sig programmet till alla utifrån ett generellt psykiskt folkhälsofrämjande fokus.
Programmet möjliggör en ökad kapacitet att hantera oliktänkande och utmaningar genom att stötta utvecklingen av resiliens, socioemotionell lärande och IC-regleringskapaciteter. Programmet fokuserar bl.a på att öka ens självkännedom, social medvetenhet, relationsförmågor, beslutsfattande och självreglering. Dessa färdigheter har visat sig främja mental hälsa över olika åldrar, kön, socioekonomisk bakgrund och nivåer av psykiskt välbefinnande (SBU, 2024). Sammanfattningsvis är dessa viktiga för alla – i skolan, på jobbet och i det dagliga livet.
Hur går det till?
Möjligheten att hantera sitt IC kan likt en muskel bli mer flexibelt ju mer den används och tränas. Programmet har ett intropass och sedan åtta efterföljande pass där deltagarna strukturerat exponeras av olika nivåer av IC (från lågt till högt) genom övningsscenarion. Dvs deltagarna får stegvis möjlighet att försättas och uppleva lågt, ökat och högt IC.
Vanligtvis är det ett pass per vecka på cirka två timmar som leds av två certifierade processledare. Det kan däremot finnas mer intensiva upplägg. Deltagarna upplever processen med lågt till högt IC kring en rad olika ämnen som knyter an till det verkliga livet – t.ex. tillhörighet, hälsa och makt (se nedan).
De certifierade processledarna stöttar deltagarna att identifiera och utforska tankar, känslor och fysiska erfarenheter av att genomgå processen av att uppleva lågt och högt IC.
Erfarenheten från gruppövningarna möjliggör för deltagarna att få en större medvetenhet om hur tankar, känslor och fysiska reaktioner samspelar i processen från lågt till högt IC, både individuellt och i grupp. Genom denna process möjliggörs en ökad resiliens och förmåga att kunna se och reglera hur vi tänker för att bättre hantera oliktänkande och utmaningar.
Syftet är inte att ta deltagarna från ett lågt IC till ett högt IC i frågor om t.ex. tillhörighet eller hälsa. Deltagarna kan redan tänka komplext om dessa frågor. Syftet är att ge en strukturerad exponering av olika IC nivåer för att bygga resiliens och främja självreglering och ett socioemotionellt lärande. Dvs stärka färdigheter så som självkännedom, social medvetenhet, relationsförmågor, beslutsfattande och självkontroll.
Anledningen till att vi har olika ämnen är att vi har högt eller lågt IC i relation till något och det är särskilt svårt att hantera sitt IC när det gäller saker som berör oss starkt eller spelar stor roll. Därav flera olika teman som kan fungera som en språngbräda i en strukturerad exponering för att stärka ens förmåga att se och reglera sitt IC (dvs ens ICbility).
Namnet ’ICbility’ anspelar på ”ability to see” och återspeglar programmets syfte – att se sitt eget tänkande, kopplat till känslor och fysiska reaktioner, för att lättare kunna reglera, respondera och fatta beslut.
”ICbility” kan också beskrivas som en process med hjälp av ”5 R”: Reaction, Recognize, Reflect, Regulate & Respond. Dessa går in i varandra och handlar om att kunna lägga märke till våra första reaktioner i en situation, reflektera över dessa för att få en insikt (metakognition, meta-affektivt tänkande och förkroppsligad kognition) och sedan självreglera och respondera snarare än att reagera på ens första impuls och känsla.
Denna process kan möjliggöra mer adaptiva sätt att arbeta med oenighet och motgångar – oavsett om det handlar om lågt, ökat eller högt IC.
Vi brukar använda följande citat som tillskrivs Viktor Fankl (psykiatriker förintelseöverlevare) för att sätta ord på det vi jobbar med i programmet:
”Between stimulus and response there is a space. In that space is our power to choose our response. In our response lies our growth and our freedom.”
I praktiken ger programmet möjligheten att:
- få en djupare förståelse för hur du själv fungerar och snabbare upptäcka när ditt tänkande blir låst eller ensidigt – särskilt i möten med oliktänkande, problem eller motgångar
- förstå hur andra tänker och känner, och varför de agerar som de gör.
- lyssna genuint på andras perspektiv, även när ni inte håller med varandra, och samtidigt stå upp för din egen ståndpunkt utan att trycka ned någon annan
- känna dig tryggare i obekväma situationer och ta svåra samtal med ett större lugn.
- behålla lugnet när det är stressigt eller saker går fel och därmed hantera stress och motgångar mer konstruktivt.
- väga för- och nackdelar innan du agerar och reflektera över konsekvenserna för både dig själv och andra.
- integrera olika perspektiv, hitta nya insikter och fatta mer genomtänkta beslut.
Konkret kan det möjliggöra en skillnad på flera sätt. T. ex:
- En elev lär sig att inte agera i affekt i en konflikt – utan lyssna först, tänka efter, och lösa situationen.
- En ung medarbetare tar ansvar och ber om hjälp istället för att sjukanmäla sig vid stress.
- En ledare inom idrott vågar prata om svåra frågor med sitt lag, utan att gå i försvar.
Forskningsbaserat
Det finns omfattande forskning om IC-baserad program internationellt. ICbility följer samma teoretiska struktur och process som andra IC-baserade program som har visat positiva resultat. Se till exempel Boyd-McMillan et al, 2016, Savage et al, 2019, Savage & Fearon, 2021, och Peracha et al, 2022 samt Savage, Francar & Perry (2023). Detta inkluderar program från primär, sekundär till tertiär prevention, där ICbility har ett primärt förebyggande och psykiskt folkhälsofrämjande fokus.
Det svenska ICbility-programmet har blivit externt utvärderat av Umeå Universitet (institutionen för folkhälsa och klinisk medicin) utifrån en mixed-method design. Den kvantitativa delen använde en kvasiexperimentell ansats via pre- och posttests med kontrollgrupper, samt uppföljningar 3 och 6 månader efter. Den kvalitativa delen använde fokusgruppsintervjuer och intervjuenkäter.
Det kvantitativa resultatet pekar bl.a. på en statistiskt signifikant ökning i resiliens för experimentgruppen mellan för- och eftertest, utifrån Connor-Davidson Resilience Scale (CD-RISC). En ökning som inte återfanns i kontrollgruppen. Effektstorleken (d= 0.297) är liten men ändå påvisbar —något som pekar på att programmet ger ett meningsfullt bidrag till ökad resiliens.
Det kvalitativa resultatet visar att programmet tydligt har stärkt deltagarnas förmåga att hantera både oliktänkande och utmaningar, vilket de upplever är användbart i såväl privata som professionella sammanhang.
I sexmånadersuppföljningen skattade deltagarna programmets betydelse för sin personliga utveckling till 6.7 i genomsnitt och för sin professionella utveckling till hela 8,3 (på en tiogradig skala). De framhåller särskilt hur praktiska övningar och nya insikter bidragit till ökad självkännedom där de har blivit mer uppmärksamma på egna reaktioner i konfliktsituationer, förbättrad gruppdynamik och större förståelse för olika perspektiv.
Deltagarna upplever dessutom att de nu lyssnar mer aktivt och att samtalsklimatet har stärkts. Vidare pekar många på att de fattar mer nyanserade beslut, eftersom de väger olika perspektiv och konsekvenser innan de agerar. De beskriver också en förbättrad självreglering, där programmet har hjälpt dem att hantera stress och behålla en öppen, reflekterande inställning även i pressade lägen.
Det kvalitativa resultatet visar också att den positiva upplevelse av programmet ökade med tiden och samtliga deltagare i uppföljningen uppger att de skulle rekommendera programmet till andra. Detta pekar på den påverkan programmet faktiskt har haft på deltagarna och deras omgivning.
Sammantaget bedömer Umeå Universitet att programmet är genomförbart och ger påtagliga effekter, och de rekommenderar därför att ICBility fortsätter att drivas av Fryshuset – under förutsättning att en följsamhet till programmet och kvalité bibehålls.
Effektmätning och kvalitetssäkring
I vår kvalitetssäkring av ICbility-programmet följer vi den svenska standarden för att mäta sociala effekter (SS 29001:2024). Vi har indikatorer för integrativ komplexitet (IC), socioemotionellt lärande (SEL) och resiliens, vilka är centrala i vår förändringsteori. För att mäta dessa använder vi validerade mätinstrument:
- Paragraph Completion Test (IC)
- SECQ (SEL)
- CD-RISC (resiliens)
Dessa ger oss möjlighet att bedöma hur väl programmet stärker deltagarnas förmåga att hantera oliktänkande och utmaningar.
Datainsamling och mätpunkter
Som standard genomförs utfallsmätningar med ett för-test vid programstart (intropass) och ett efter-test i slutet av programmet (pass 8). Datainsamlingen är därmed integrerad i programmets upplägg och struktur. Processledare (PL) ansvarar för insamlingen enligt standardiserade protokoll och utbildas i detta under sin PL-utbildning. Uppgifter samlas in via Microsoft Forms, och efter-testet innehåller dessutom feedbackfrågor för att ge oss inblick i den allmänna upplevelsen av kursen.
Analys och uppföljning
Vi använder deskriptiv statistik för att kunna utvärdera varje programomgång. När ett tillräckligt stort urval har uppnåtts (beräknat via G*Power; Faul, Erdfelder, Lang & Buchner, 2007; 2009) genomför vi även fördjupade statistiska analyser årligen. För att koppla ihop svaren från för- och efter-testen och samtidigt säkerställa anonymitet använder vi en standardiserad procedur för att generera anonyma deltagarkoder.
Kontrollgrupper och uppföljning
Om möjligt inkluderar vi kontrollgrupper, exempelvis via väntelistor, samt uppföljningsmätningar 6–12 månader efter programmets slut. I de fall det inte är praktiskt genomförbart med kontrollgrupper tillämpar vi en generisk kontroll och tillskrivning (Jannesson et al., 2022) för att kunna uppskatta orsakssamband.
Med denna struktur säkerställer vi att ICbility-programmets effekter kontinuerligt mäts, utvärderas och kan finjusteras i enlighet med svensk standard för effektmätning.
IC-påverkade miljöer
För att stärka effekten av ICbility-programmet och säkerställa en långsiktigt hållbar implementering siktar vi på att etablera IC-påverkade miljöer. Dessa miljöer fungerar som dynamiska lärandemiljöer där individer kontinuerligt stärks i sin förmåga att hantera oliktänkande och möta utmaningar.
I praktiken kan detta innebära att en gymnasieskola arbetar för att en betydande andel av personalen genomgått ICbility-programmet. Minst två certifierade processledare utses för att stödja kollegor och driva programmet. Genom att regelbundet genomföra programmet med elever, exempelvis de som är i första år, skapas en kultur där IC-kompetensen integreras både i undervisningen och den övergripande psykosociala miljön.
Äldre elever, i årskurs 2 och 3, bjuds in att delta i ett IC-nätverk där de träffas 1–2 gånger per termin för att fortsätta utveckla sin ”ICbility”. Detta nätverk fungerar som en upprätthållande insats som stärker deras roll som förebilder för yngre elever och möjliggör en fortsatt spridning av IC-kompetensen. Föräldrar informeras och involveras genom introducerande föreläsningar, vilket även bidrar till att stödja unga i hemmiljön och främja en helhetsförändring som ökar deras kapacitet att hantera skillnader och motgångar.
Vid sidan av de praktiska insatserna möjliggör IC-påverkade miljöer även en mer robust effektmätning. Genom att använda våra standardiserade mätinstrument och följa den svenska standarden för sociala effekter (SS 29001:2024) kan vi etablera kontrollgrupper och genomföra uppföljningar över tid. Detta systematiska tillvägagångssätt ger oss möjlighet att kvantifiera förändringar i IC, socioemotionellt lärande och resiliens. Vidare kan vi inkludera indikatorer som är specifikt relevanta för den aktuella aktören, vilket kompletterar effektmätningen med tydliga ”measures of success” anpassade efter den specifika miljön.
Sammanfattningsvis skapar denna helhetssyn en stark grund för både praktisk implementering och kontinuerlig utvärdering.
Globala målen
ICbility har en tydlig koppling till FN:s Agenda 2030 och de Globala målen. Framför allt mål 3: God hälsa och välbefinnande och mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen.
Sagt om programmet
Nedan är några citat från deltagare som har gått ICbility:
”Jag har lärt mig så mycket från den här kursen; vad IC är för någonting, hur jag observerar mina känslor, hur jag känner lågt IC och när jag känner högt IC […] speciellt att jag kan observera vad jag känner i vissa situationer och att jag kan göra någonting åt det, och hur jag använder det som sagt för att försöka lyssna på andra människor”
”Jag är väldigt positivt överraskad och lite förvånad. Mer djupgående än jag hade trott. Ja, positivt överraskad. Nya metoder. Framförallt för att angripa mina egna perspektiv”
”Det har gett mig en ökad kunskap kring hur man ofta tänker och agerar, hur man kan förändra sitt tänkande, hur lågt och högt IC fungerar. Jag ser det som ett verktyg för kunskap jag egentligen redan hade. Fast på djupare och mer medvetet plan. Jag använder det mycket på min arbetsplats.”
”Det har verkligen hjälpt mig med självledarskap och jag känner nu att jag har bättre kontroll över vad jag känner, vad jag upplever och vad jag säger och vad jag ger för respons till andra. Mer specifik har det hjälpt mig att kommunicera och samarbeta bättre”
”Jag tycker att det har varit en väldigt givande och bra kurs. Den har varit väldigt viktig. Och framförallt i den här åldern man är i nu och även i den situation som många ungdomar i Sverige befinner sig i. För det finns en ökad psykisk ohälsa bland ungdomar och då är det bra att kunna lyssna på alla, hjälpa folk från ett lågt IC till ett högre, och att kunna vara medveten om hur man tänker när man kanske inte är på topp. Så det är en väldigt relevant kurs till dagens situation”